Ett brittiskt projekt för att återställa vattendrag, där forskare från Umeå universitet medverkar, har efter ett år gett mycket goda resultat med ett blomstrande djur- och växtliv. Denna typ av insatser kan nu komma att bli en förebild för restaurering av vattendrag i norra Sverige.
Sedan februari i år håller fiskforskaren Pär Byström i rodret för ett av världens ledande centrum för forskning om klimateffekter i Arktis. – En viktig roll för oss forskare, förutom att bedriva högkvalitativ forskning, är att informera om de framtida konsekvenserna av klimatförändringarna, säger han.
Människans ingrepp har förstört viktiga livsmiljöer för lax och öring i svenska bäckar och älvar. Forskare vid Umeå universitet har upptäckt avgörande ledtrådar för att återställa vattendragen till sitt naturliga tillstånd. – För att förstå processerna som formar dem måste vi tänka mer på hur glaciärer fungerar snarare än vattendrag, säger Lina Polvi Sjöberg.
Fiskarna blir större i grunda fjällsjöar än i djupa – tvärtemot vad man kanske skulle kunna tro. Varför det är så har nu fått sin förklaring i en avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. De nya kunskaperna ger möjlighet till bättre förvaltning av fiskbestånd i fjällen.
Efter tio år i domstol har Girjas sameby nu fått rätt mot svenska staten. Detta får konsekvenser på fler håll, bland att för forskningen. – Den här domen kommer att få jättestor betydelse för oss rättsvetare. När vi sitter och analyserar vad samiska rättigheter är så har vi ju vi fått en helt annan pusselbit nu, säger Malin Brännström, forskare vid juridiska institutionen vid Umeå universitet.
Biologen André Frainer visar i sin avhandling hur viktig artrikedom är för funktionen av nordliga vattenekosystem. Han försvarar sina resultat vid Umeå universitet den 6 december.
Förändringar i miljön kan skynda på utvecklingen och ändra genetiskt hårdkodade egenskaper hos djur efter bara 15 generationer. Det visar Umeåekologen Tom Cameron tillsammans med en forskargrupp vid universitetet i Leeds i en studie som vänder upp och ner på begreppet att evolution är något som sker gradvis över hundratals eller tusentals år.
Ekologer från Umeå universitet och Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim har studerat fisksamhällen och fiskars livsmiljöer och gjort en sammanställning av vilken betydelse extrema vinterförhållanden har för fisk i åar och älvar i kalla områden. Resultaten publiceras nu i tidskriften BioScience.
En världsomspännande undersökning av data visar att alla kontinenter utom Antarktis har områden där hindrande dammar i vattendrag är ett hot för fiskarter. De klarläggande resultaten presenteras i juninumret av den amerikanska tidskriften BioScience.
Magnus Huss, tidigare anställd vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, har erhållit ett stipendium från Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö.
Kiselalgen Skeletonema marinoi dominerar ofta vårblomningar i Östersjön. Trots dess giftproduktion utgör algen i en naturlig födomiljö med andra planktonalger en fullgod näring för hoppkräftor. Roswati Md Amin försvarar sin avhandling i marin ekologi vid Umeå universitet 5 december.
