Ledtrådar från istiden kan hjälpa oss att återställa svenska vattendrag

Människans ingrepp har förstört viktiga livsmiljöer för lax och öring i svenska bäckar och älvar. Forskare vid Umeå universitet har upptäckt avgörande ledtrådar för att återställa vattendragen till sitt naturliga tillstånd.

– För att förstå processerna som formar dem måste vi tänka mer på hur glaciärer fungerar snarare än vattendrag, säger Lina Polvi Sjöberg.

Sveriges vattendrag är hem för mängder av djur, inklusive lax, öring och den hotade flodpärlmusslan. I över hundra år användes bäckar och älvar för att transportera timmer från skogarna i inlandet till sågverken vid kusten. För att underlätta transporterna rätades vattendragen ut och stenblock sprängdes bort, vilket förstörde viktiga livsmiljöer för lax och öring.

Att återställa vattendragen har varit svårt eftersom vi vet väldigt lite om hur de såg ut och fungerade innan flottningen kom. Men nu kan forskare vid Umeå universitet visa att glaciala processer under istiden och issmältningen för 10 000 år sedan styr hur dessa vattendrag ser ut och fungerar idag.

– Resultaten förändrar hur vi tänker kring restaurering av vattendrag i stora delar av Norden, eftersom vi nu måste tänka mer på hur glaciärer fungerar snarare än vattendrag, säger Lina Polvi Sjöberg, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Skiljer sig från andra vattendrag

Under flera månader reste forskarna runt i norra Sverige i jakt på de sista naturliga så kallade blockiga vattendragen. Studien visar att de fungerar på ett helt annat sätt än de flesta andra vattendrag i världen.

De flesta vattendrag kan ändra bredd, djup, lutning och skrovlighet beroende på vattenflödet. Det sker i förutsägbara mönster som ligger till grund för vår förståelse av hur vattendrag bör återställas. Forskarna fann dock att Sveriges blockiga vattendrag inte uppvisar merparten av dessa mönster. Faktum är att de är relativt oförändrade sedan slutet av istiden.

– Det svenska landskapet är annorlunda på grund av att det relativt nyligen påverkats av glaciärerna. Det innebär att det inte alltid går att hantera vattendrag här på samma sätt som i andra delar av världen, säger Lina Polvi Sjöberg.

Kräver detektivarbete

Resultaten visar att vi måste förändra hur vi återställer våra vattendrag, för att efterlikna arvet från inlandsisen. Det innebär att sprida ut stora stenblock över vattendragen och ta bort det som stabiliserar strandkanterna så att vattendragen kan breddas.

Richard Mason, postdoktor-forskaren som ledde fältarbetet för studien, förklarar:

– Eftersom varje vattendrag är unikt måste vi göra ett detektivarbete för att lista ut hur var och en av dem såg ut innan mänsklig påverkan. Till exempel listade vi ut att genom att mäta blocken på land bredvid vattendragen kunde vi uppskatta antalet block som skulle ha funnits i vattendragen.

Direkt effekt på fiskbestånden

Att återställa vattendragen till sitt naturliga tillstånd kommer att ha en direkt effekt på fiskbestånden, genom att ge dem bättre livsmiljöer och födokällor och hjälpa fiskarna att bättre anpassa sig till klimatförändringarna.

– På platser där vi kan återställa de naturliga processerna kan ofta vattendragen själva ta över förvaltningen åt oss och bli bättre på att sköta sig själva i en osäker framtid, säger Richard Mason.

Om den vetenskapliga artikeln

Richard Mason & Lina Polvi. Unravelling fluvial versus glacial legacy controls on boulder-bed river geomorphology for semi-alluvial rivers in Fennoscandia. Earth Surface Processes and Landforms, November 2023, v.48. DOI: 10.1002/esp.5666

Läs artikeln i sin helhet

För mer information, kontakta gärna:

Richard Mason, postdoktor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
(engelsktalande)
Telefon: +44 7583 120360
E-post: richard.mason@umu.se

Lina Polvi Sjöberg, universitetslektor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090-786 61 90
E-post: lina.polvi@umu.se