Pressmeddelande -
Grunda fjällsjöar ger storväxta fiskar
Fiskarna blir större i grunda fjällsjöar än i djupa – tvärtemot vad man kanske skulle kunna tro. Varför det är så har nu fått sin förklaring i en avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. De nya kunskaperna ger möjlighet till bättre förvaltning av fiskbestånd i fjällen.
Sven Norman, doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och Företagsforskarskolan, har i sin forskning kunnat visa att hur mycket fisk som produceras och hur stora de blir beror på hur djup sjön är och därmed vilken föda som finns. Specifikt är det inte den totala mängden fiskföda som produceras som är viktig – utan fördelningen av föda mellan äldre och yngre fiskar.
Juvenila (ej könsmogna) fiskar börjar sina liv med att mestadels äta djurplankton medan större fisk framför allt äter bottenlevande insektslarver. Den relativa produktionen av djurplankton och insektslarver är starkt kopplad till sjöars djupförhållanden där grunda sjöar producerar en hög andel bottendjur i relation till djurplankton. Då blir konkurrensen om de stora fiskarnas föda lägre, vilket gör att de kan växa sig ännu större. Detta leder också till att den totala fiskproduktionen i sjön ökar.
Många sjöar saknar fiskeregler
– Att vi kunnat koppla fiskproduktionen i fjällsjöar till storleksberoende konkurrensförutsättningar inom fiskpopulationer innebär möjligheter till en bättre förvaltning av fiskbestånd i fjällen. Det finns många tusen sjöar bara i den svenska fjällen som idag till stor del saknar fiskeregler och fångstbegränsningar eller som faller under övergripande regionala fiskeregler, säger Sven Norman.
Insikten att sjöns djup spelar roll för hur känslig till exempel rödingpopulationer är för fiske, betyder att forskarna kan föreslå olika typer av fångstbegränsningar beroende på sjöars djupförhållanden.
– Framtida fiskeregler skulle alltså kunna implementeras utifrån mätningar av sjöars djupförhållanden i stället för som idag, genom övergripande regionala regler eller specifik platskunskap. Detta är något som jag hoppas kunna sprida till fiskerättsägare och förvaltare av fjällsjöar, säger Sven Norman.
Öring äter små rödingar
Sven Norman studerade 46 populationer av röding och öring i 34 fjällsjöar. Han såg då att födoproduktionen, förutom att påverka fiskarnas storlek, även bestämde i vilken grad öringen blev piskivor – alltså fiskätare.
– Öring är en vanlig predator på små rödingar men till hur stor utsträckning individuella öringar äter röding varierar stort inom och mellan sjöar. Vi kan i vår studie visa att detta delvis beror på hur mycket röding som produceras och att detta i sin tur bestäms av sjöns djupförhållanden.
Teoretisk modellering och experimentella studier i labb har tidigare bekräftat att fördelningen av föda kan ha stora konsekvenser på fiskars tillväxt och den totala fiskproduktionen. Sven Normans avhandling är däremot ett av relativt få exempel på att detta har verkliga effekter även ute i naturen.
Sven Normans doktorandprojekt har finansierats av Företagsforskarskolan vid Umeå universitet och länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten samt Jämtland som varit med som externa parter.
Om Företagsforskarskolan
Företagsforskarskolan vid Umeå universitet bygger på samverkan mellan universitet, forskare och företag eller organisation och syftar till att förena nytta för både samhället och den externa parten samtidigt som en utbildning av nya högkvalitativa forskare sker. Doktoranden får också ett skräddarsytt akademiskt kurspaket. Forskarskolan är öppen för alla discipliner och doktoranden har sin anställning vid Umeå universitet.
www.umu.se/foretagsforskarskolan
Om avhandlingen
Fredagen den 17 februari försvarar Sven Norman, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sjöbatymeri bestämmer öring- och rödingpopulationers storeksstruktur och biomassa. Disputationen äger rum klockan 09.00 i hörsal SAM.A.230 i Samhällsvetarhuset.
Om Sven Norman
Sven Norman bor utanför Råneå i Norrbotten med sin fru Karin och sina två barn Sam och Elis. Just nu ser han fram emot att med fullt fokus få gå in i sin nya roll som projektledare på Sportfiskarna - Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund.
För mer information kontakta gärna:
Sven Norman, doktorand, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Telefon: 079-1023082
E-post: sven.norman@umu.se
Ämnen
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 37 000 studenter och 4 700 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.
Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.
