Människor har en mycket skadlig påverkan på den biologiska mångfalden över hela världen. Det är inte bara antalet arter som minskar, artsamhällenas sammansättning förändras också. Det visar en studie från Eawag och Zürichs universitet, i samarbete med Umeå universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Betong är världens mest använda byggmaterial – men tillverkningen av cement, den viktigaste komponenten i betong, orsakar stora koldioxidutsläpp. Nu visar forskning vid Umeå universitet hur elektrifiering och koldioxidinfångning kan göra produktionen både mer energieffektiv och klimatsmart.
Forskare vid Umeå universitet har hittat ett sätt att bryta upp pollens skyddande skal – ett av världens hårdaste biomaterial – utan att skada den inre cellen och dess komponenter. Denna bedrift gjorde det möjligt att isolera och studera dess mitokondrier. Till forskarnas förvåning saknades flera av de proteiner som är viktiga för att upprätthålla mitokondriers energiproduktion.
Upptining av permafrost utgör flera risker för lokala arktiska samhällen, deras försörjning, infrastruktur och miljö. En tvärvetenskaplig studie ledd bland annat från Umeå universitet har identifierat viktiga risker i fyra arktiska regioner. Forskningsresultaten gör det möjligt för samhällena att anpassa sig och kunna fatta välgrundade beslut.
Bildmuseet presenterar en ny version av Alexandra Daisy Ginsbergs ljud- och ljusinstallation Machine Auguries, platsspecifik för Umeå i norra Sverige. Premiär 12 januari! Verket visas tillsammans med tidigare versioner från London och Toledo – tre konstgjorda gryningskörer från olika delar av världen som bjuder in museibesökaren att reflektera över vår relation till naturen.
Skogar med få trädarter har betydligt högre skaderisk och särskilt utsatt är den introducerade contortatallen. Det visar en färsk studie av forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Resultaten kan hjälpa till att förhindra skogsskador och ekonomiskt bortfall kopplat till skogsindustrin.
Riktigt små partiklar av plast är inte bara dåliga för miljön. En studie som har letts från Umeå universitet visat att så kallade nanoplaster som kommer in i kroppen också kan försämra effekten av behandling med antibiotika. Resultaten tyder även på att nanoplasterna riskerar att leda till att bakterier utvecklar resistens.
Ett brittiskt projekt för att återställa vattendrag, där forskare från Umeå universitet medverkar, har efter ett år gett mycket goda resultat med ett blomstrande djur- och växtliv. Denna typ av insatser kan nu komma att bli en förebild för restaurering av vattendrag i norra Sverige.
Inlandsvatten släpper ut avsevärda mängder växthusgaser, men detta tas sällan med i klimatbedömningar. Ny forskning från Umeå universitet visar att bristen på hänsyn till kolflöden mellan land- och vattensystem leder till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan och återkoppling på kolets kretslopp.
Projektet Waste2Plastic vid Umeå universitet har fått 15 miljoner kronor från Energimyndigheten och sina industriella partners för att producera biologiskt nedbrytbar plast (PHA) med hjälp av mikroalger. Algerna odlas i avloppsvatten i Umeå och omvandlar koldioxid från rökgaser till biomassa.
PFAS från vanligt hushållsavfall kan överleva höga temperaturer och spridas till miljön via rester från avfallsförbränning. En ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att den sorts PFAS som är vanligast förekommande i aska, kondensat och rökgaser även är den som är svårast att fånga upp när den spridits till miljön.
Två forskare vid Umeå universitet beviljas ERC Starting Grant – ett forskningsstöd som syftar till att stötta lovande unga forskare i början av sin karriär. Det handlar om Iker Valle Aramburu, ny gruppledare på MIMS och anknuten till Institutionen för molekylärbiologi, samt Gerard Rocher-Ros som börjar forska vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) efter årsskiftet.
En metod som Umeå universitet hjälpt till att utveckla för att mäta växtmaterials nedbrytning med hjälp av enkla tepåsar. Forskaren Judith Sarneel vid Umeå universitet har samlat in data från över 36 000 individuella tepåsar världen över. I tidskriften Ecology Letters och på en nyetablerad webbplats avslöjas nu globala nedbrytningsmönster.
Genom att generera extremt högupplösta bilder i ett kryo-elektronmikroskop, har forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare i Berlin avslöjat väteatomers och vattenmolekylers positioner i fotosyntesen. Detta genombrott öppnar en ny möjlighet att avslöja hur vatten spjälkas till syre - en process som är avgörande för livet på jorden liksom för att kunna skala upp förnybara energisystem.
Det finns flera råd för hur man ska skydda sig mot solen och undvika hudcancer. Ett av dem är solskyddskräm. Men enligt Umeåforskare finns inte nog belägg för att ge det rådet. "Det finns inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att rekommendera användning av solskyddsmedel för att förebygga hudcancer", säger Bengt Järvholm.
Tillverkning av cement och bränd kalk kräver mycket energi och orsakar höga koldioxidutsläpp. Genom att byta ut fossila bränslen till förnyelsebara kan utsläppen minska avsevärt, men det kan också påverka kvaliteten på produkten. Karin Sandströms avhandling bidrar med ny kunskap som är viktig i omställningen till en mer hållbar produktion.
Det allt varmare klimatet förändrar dynamiken i tundramiljöer och får dem att släppa ut bundet kol, enligt en ny studie som publicerats i Nature. Dessa förändringar kan förvandla tundran från en kolsänka till en kolkälla, vilket förvärrar effekterna av klimatförändringarna.
Sedan februari i år håller fiskforskaren Pär Byström i rodret för ett av världens ledande centrum för forskning om klimateffekter i Arktis. – En viktig roll för oss forskare, förutom att bedriva högkvalitativ forskning, är att informera om de framtida konsekvenserna av klimatförändringarna, säger han.
Koldioxidutsläppen från jordens växande befolkning har en enorm inverkan på klimatet. Många söker efter lösningar – men forskare i Umeå kan ha hittat en alldeles utanför dörren: nordiska mikroalger. En avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att mikroalger som odlas i avloppsvatten kan användas för att producera nedbrytbar bioplast.
Sverige importerar restavfall för fjärrvärmeproduktion. Även om det finns ekonomiska fördelar pekar forskningen på betydande negativa miljö- och hälsopåverkningar.