Gå direkt till innehåll
Forskare har studerat simulerad uppvärmning av tundrans ekosystem i bland annat Latnjajaure, Sverige. Foto: Sybryn Maes
Forskare har studerat simulerad uppvärmning av tundrans ekosystem i bland annat Latnjajaure, Sverige. Foto: Sybryn Maes

Pressmeddelande -

Stor studie visar: Så påverkar klimatuppvärmningen kolutsläppen från tundran

Det allt varmare klimatet förändrar dynamiken i tundramiljöer och får dem att släppa ut bundet kol, enligt en ny studie som publicerats i Nature. Dessa förändringar kan förvandla tundran från en kolsänka till en kolkälla, vilket förvärrar effekterna av klimatförändringarna.

Ett team med över 70 forskare från olika länder använde så kallade öppna kammare (open-top chambers eller OTC) för att genom experiment simulera effekterna av uppvärmningen på 28 tundraområden runt om i världen. OTC-kammare fungerar i princip som miniväxthus, som stänger ute vind och fångar upp värme för att skapa en lokal uppvärmning.

Experimenten ledde till en ökning av lufttemperaturen med 1,4 grader och marktemperaturen med 0,4 grader. Samtidigt minskade markfuktigheten med 1,6 procent. Förändringarna ökade ekosystemets andning, eller respiration, med 30 procent under växtsäsongen, vilket i sin tur ledde till att mer kol frigjordes på grund av ökad metabolisk aktivitet i mark och växter. Förändringarna kvarstod i minst 25 år efter starten av den experimentella uppvärmningen – något som inte visats i tidigare studier.

– Vi visste från tidigare studier att vi sannolikt skulle se en ökning av respirationen vid uppvärmning, men den ökning vi såg var anmärkningsvärd – nästan fyra gånger större än tidigare beräknat, även om den varierade med tid och plats, säger Sybryn Maes från Umeå universitet, studiens huvudförfattare.

Resultaten ger bättre klimatmodeller

Hur mycket ekosystemets respiration ökade varierade också med de lokala markförhållandena, till exempel kväve- och pH-nivåer. Skillnader i markförhållanden och andra faktorer leder till geografiska skillnader i responsen – i vissa regioner kommer det att ske mer koldioxidutsläpp än i andra. Att förstå sambanden mellan markförhållanden och respiration som svar på uppvärmning är viktigt för att skapa bättre klimatmodeller.

– Vårt arbete representerar den första bedömningen av hur ekosystemets respiration reagerar på experimentell uppvärmning över en så bred miljögradient i tundran, med en omfattande uppsättning miljöfaktorer, säger Ellen Dorrepaal, universitetslektor vid Umeå universitet.

Vissa områden mer känsliga

Studien ger också ett bredare perspektiv när det gäller arktiska och alpina regioner genom att förutsäga hur respirationen kommer att öka över hela tundraområdet, tillsammans med mer detaljerad information om hur känsligheten i responsen varierar.

– Vi ser att vissa områden, särskilt delar av Sibirien och Kanada, är mer känsliga för uppvärmning, säger professor Matti Kummu vid Aalto-universitetet. Vi förväntar oss en ökad respiration i hela Arktis och den alpina tundran, men mer in situ-data, särskilt om de lokala markförhållandena, är avgörande för att ta itu med de osäkerheter som kvarstår och förfina våra prognoser.

Att förstå hur ekosystemen förändras till följd av klimatförändringar och hur dessa förändringar återkopplar till klimatet är avgörande för att få en korrekt bild av hur vår värld kommer att förändras. Dessa resultat utgör en viktig grund för förbättrade klimatmodeller, men forskarna planerar att förfina dem ytterligare genom att analysera hur experimentplatserna förändras över tid och utöka experimentet till fler platser.

Om den vetenskapliga artikeln

Maes, S. L. et al. (2024). Environmental drivers of increased ecosystem respiration in a warming tundra. NATURE (in press). doi: 10.1038/s41586-024-07274-7

Läs hela artikeln

För mer information, vänligen kontakta:

Sybryn Maes, Centrum för klimateffektforskning / Institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, Abisko
Department of Earth and Environmental Sciences, KU Leuven, Leuven, Belgium
Telefon: +32 478 50 52 64
E-post: sybryn.maes@gmail.com
(Endast engelska)

Ellen Dorrepaal, Centrum för klimateffektforskning / Institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, Abisko
Telefon: 073-045 92 64
E-post: ellen.dorrepaal@umu.se
(Talar svenska)

Mer om Climate Impacts Research Centre

Ämnen

Kategorier

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med omkring 37 000 studenter och drygt 4 700 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Sara-Lena Brännström

Sara-Lena Brännström

Kommunikatör Teknik och naturvetenskap

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.