Förtroende för upphandlingsprocessen skapas inte med lagstiftning

En tredjedel av de som deltog i den undersökning som Transparency International nyligen presenterade menar att svenska företag ofta eller mycket ofta förlitar sig på mutor för att vinna offentliga upphandlingar. Samtidigt visar flera aktuella domar om mutbrott i samband med offentliga upphandlingar att varken straffrättsliga påföljder eller negativ medial uppmärksamhet är tillräckligt avskräckande för att förhindra korruption. Därför är det förslag till en europeisk standard för integritet och ansvarighet i offentlig upphandling som nu går ut på remiss så viktigt. Standarden fyller därför en viktig funktion för förtroendet för den offentliga affären.

GCB2021: Högt förtroende för svenska offentliga institutioner men vänskapskorruptioner oroar ( Transparancy international Sveriges webbplats)

LOU är i grunden en antikorruptionslagstiftning. Det är en viktig lag eftersom korruption skadar förtroendet för hur det offentliga hanterar skattemedel. Om leverantörer inte kan lita på att upphandlingsprocessen är rättssäker avstår de från att lämna anbud i offentliga upphandlingar. Det leder till sämre konkurrens och högre kostnader.

Det är uppenbart att regelverket inte räcker till för att förhindra korruption. Det gör inte heller vårt riskanalysverktyg eller webbstöd för hur man förebygger korruption i inköpsprocessen och i organisationen. Att Sverige har anslutit sig till flera olika internationella konventioner är bra men inte särskilt avskräckande. Det bidrar inte heller till att skapa förtroende för hur en enskild organisation genomför sina upphandlingar.

Arbetet mot korruption är en viktig hållbarhetsfråga och ett av målen i Agenda 2030. Vi välkomnade därför uppdraget att ta fram en frivillig standard för integritet och ansvarighet i offentlig upphandling som Svenska institutet för standarder fått av EU-kommissionen. Vi har varit drivande i arbetet tillsammans med aktörer från Sverige och övriga Europa.

Standarder är gemensamt överenskomna lösningar på återkommande problem och finns inom alla områden. De är frivilliga att tillämpa men kan fungera som obligatorisk referens, exempelvis vid upphandling. Att de är frivilliga bidrar till trovärdigheten för de organisationer som väljer att ansluta sig.

Huvudsyftet med den nya standarden är att stärka trovärdigheten och förtroendet för upphandlingsprocessen. Den ska också säkerställa ett effektivt genomförande av avtal och åtaganden. Det ska vara enklare att göra rätt.

Förutom att stärka trovärdigheten och förtroendet för upphandlingsprocessen, ska standarden leda till att förenkla och öka den gränsöverskridande handeln baserad på offentlig upphandling.

Standarden innehåller bland annat följande delar:

• en integritets- och ansvarighetspolicy för upphandlande enheter
• en riskhanteringsstrategi för området integritet för upphandlande enheter
• en integritetsförsäkran mellan upphandlande enheter och anbudsgivare
• ett system för hantering av upphandlingsdata och mätning av prestanda och kvalitet i upphandlingsprocesser hos upphandlande enheter.

Vår förhoppning är att både köpare och säljare, precis som vi, ska se ett mervärde med den kommande standarden. En frivillig standard visar att den upphandlande organisationen arbetar systematiskt för att motverka korruption. Att den är frivillig ger ett signalvärde som lagstiftningen inte kan ge. Standaren fyller därför en viktig funktion för förtroendet för den offentliga affären.

Vi uppmanar nu att alla som är engagerade i arbetet mot korruption tar tillfället i akt och läser remissen och bidrar till att göra den ännu bättre. Sista dag för att lämna remissvar är den 1 september.

Remiss: Offentlig upphandling (Svenska Institutet för Standarder (SIS) webbplats)

Inger Ek, generaldirektör Upphandlingsmyndigheten

Debattartikeln i Dagens Samhälle: Förtroende för upphandlingsprocessen skapas inte med lagstiftning