Antalet inkomna överprövningsmål i förvaltningsdomstolarna 2024 minskade med 2,6 procent jämfört med 2023 och uppgick till 3 893. Det visar ny statistik från Upphandlingsmyndigheten. I första instans minskade den genomsnittliga handläggningstiden något och uppgick till närmare 2 månader. Leverantörer fick helt eller delvis bifall i 7,5 procent av alla mål i förvaltningsrätterna.
Arbetslivskriminalitet är ett växande problem som påverkar samhället på flera nivåer. Seriösa företag kan inte konkurrera på lika villkor, många tvingas arbeta för låga löner under dåliga arbetsvillkor och kostnaderna för samhället är stora. Upphandlingsmyndigheten har nu publicerat ett stöd som gör det enklare att identifiera risker och förhindra att oseriösa aktörer vinner upphandlingar.
År 2024 var utmanande för både upphandlande organisationer och leverantörer. Den ekonomiska återhämtningen gick långsamt och den offentliga köpkraften var förhållandevis svag. Arbetslivskriminalitet och krisberedskap stod högt på agendan och rättsutvecklingen inom EU blev allt viktigare att följa. Det visar Upphandlingsmyndighetens Rapport om utvecklingen på upphandlingsområdet 2024.
Över 1 000 av de 17 025 offentliga upphandlingar som annonserades 2023 överprövades. Det motsvarar 6,2 procent av alla annonserade upphandlingar 2023 och är en ökning jämfört med 2022 då andelen var 5,5 procent. Det är vanligare att regionernas upphandlingar överprövas jämfört med kommunernas.
Rysslands krig mot Ukraina, det försämrat säkerhetsläget och den ekonomiska utvecklingen påverkade såväl upphandlande organisationer som leverantörer under 2023. Det skriver Upphandlingsmyndigheten i den aktuella rapporten Utvecklingen på upphandlingsområdet 2023.
Det saknas idag effektiva verktyg för att förhindra att oseriösa företag tilldelas kontrakt i offentliga upphandlingar. Konsekvensen är att skattemedel bidrar till den ökande arbetslivskriminaliteten. Med bättre förutsättningar, exempelvis möjlighet att kontrollera leverantörer i upphandlingar och valfrihetssystem, kan fler oseriösa aktörer stoppas.
År 2022 annonserades drygt 279 000 upphandlingar i EU:s gemensamma annonsdatabas Tenders Electronic Daily (TED). Det är en ökning med 9,3 procent jämfört med 2021. Tyskland, Frankrike och Polen står tillsammans för hälften av alla upphandlingar som annonseras i TED. Statistiken visar också att det finns skillnader mellan EU-länderna vad gäller vilka förfarande som används.
Andelen offentliga upphandlingar som överprövas uppgick år 2022 till 5,3 procent jämfört med 6,4 procent föregående år. Det visar aktuell statistik från Upphandlingsmyndigheten. Högst andel överprövningar har regionerna med 7,6 procent.
Helene Molander är ny chefsjurist på Upphandlingsmyndigheten. Hon kommer närmast från Region Stockholm där hon har varit chef för den centrala juristfunktionen inom regionledningskontoret. Helene Molander tillträder den 25 september.
IPI-förordningen kan användas av Europeiska kommissionen för att begränsa tillträdet i offentliga upphandlingar för företag från tredjeländer. Kommissionen har tagit fram riktlinjer för hur förordningen ska tillämpas men har i dagsläget inte beslutat om någon IPI-åtgärd.
Under 2022 kom det in 3 359 överprövningsmål till de allmänna förvaltningsdomstolarna, enligt ny statistik från Upphandlingsmyndigheten. Det är en ökning med 6 procent jämfört med 2021. Antalet mål ökade även i kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen. Leverantörer får helt eller delvis bifall i nio procent av de mål som avgörs i förvaltningsrätterna.
År 2022 annonserades 17 198 offentliga upphandlingar jämfört med 18 423 föregående år, enligt aktuell statistik från Upphandlingsmyndigheten. Det är en minskning med nästan 7 procent. Minskningen beror till stor del på att beloppsgränsen för när det är möjligt att använda direktupphandling höjdes under 2022. Direktupphandlingar behöver inte annonseras.
Av de drygt 18 000 offentliga upphandlingar som annonserades 2021 överprövades 6,1 procent, enligt aktuell statistik från Upphandlingsmyndigheten. Det är en minskning jämfört med 2020 då motsvarande siffra var 7,6 procent. Regionernas upphandlingar överprövas i högre utsträckning än upphandlingar som görs av kommunerna och staten.
Från och med den 11 oktober 2022 får upphandlande organisationer inte längre fullgöra redan ingångna kontrakt med ryska leverantörer. Förbudet är en del av de ekonomiska sanktioner EU har infört som ett svar på Rysslands invasion av Ukraina. Vi har därför sett över och uppdaterat vårt stöd på webbplatsen.
Nu finns en ny europeisk standard som hjälper till att motverka korruption och bidrar till att öka förtroendet för den offentliga affären. Upphandlingsmyndigheten har haft ordförandeskapet i SIS-kommittén som arbetat med standarden. Det är en viktig standard som bidrar till att skapa förtroende för den offentliga affären och att förhindra korruption.
Upphandlingsmyndigheten avstyrker i sitt remissvar på utredningen ”Sänk tröskeln till en god bostad” förslaget att Allmännyttan inte längre ska omfattas av lagen om offentlig upphandling (LOU). Utredningens förslag handlar om redaktionella ändringar och förändrar inget i sak. Allmännyttan är offentligt styrda organ och ska därför enligt LOU och EU-direktiv omfattas av upphandlingsregelverket.
Nya regler om överprövning av offentlig upphandling börjar att gälla den 1 juli 2022. Bland annat införs krav på att upphandlingsmål ska hanteras skyndsamt samt så kallade preklusionsfrister i överprövningsmål. Syftet med de nya reglerna är att processen för överprövning ska bli effektivare och mer förutsägbar.
EU beslutade den 8 april 2022 om förbud mot tilldelning och fortsatt fullgörande av offentliga kontrakt och koncessionskontrakt med Ryssland. Förbudet mot tilldelning gäller från och med den 9 april och förbudet mot fullgörande av kontrakt gäller från och med den 11 oktober 2022.
Upphandlingsmyndigheten tillstyrker regeringens förslag att göra det obligatoriskt att beakta samhällsintressen, som exempelvis klimatet, vid offentlig upphandling. I remissvaret betonar myndigheten dock att även om bestämmelsens signalvärde kan bidra till att dessa intressen uppmärksammas mer i inköpsprocessen är det sannolikt inte lagändringen i sig som kommer leda till förändring.
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) klargör i två nyligen publicerade domar att en takvolym ska anges för ramavtal, oavsett om ramavtalet har en eller flera leverantörer. Domstolen slår också fast att en brist i anbudsunderlaget som huvudregel måste påtalas av leverantören under anbudstiden. Domarna kommenteras av Upphandlingsmyndighetens chefsjurist.