Gå direkt till innehåll
Leif Andersson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet

Bild -

Leif Andersson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet

Leif Andersson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet
Mikael Wallerstedt
Licens:
Medieanvändning
Innehållet får laddas ner, användas och delas i olika mediekanaler av t.ex. journalister, bloggare, krönikörer, opinionsbildare etc., i syftet att förmedla, redogöra för och kommentera ert pressmeddelande, inlägg eller information, så länge innehållet används oförändrat och i dess helhet. Upphovsmannen ska anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver (vilket bl.a. innebär att fotografer till bilder nästan alltid måste anges).
Av:
Mikael Wallerstedt
Filformat:
.jpg
Storlek:
5405 x 3931, 2,32 MB
Ladda ner

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Dna-analys bäddar för ett mer hållbart sill- och strömmingsfiske

    En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har kartlagt hela arvsmassan hos sillen i 53 populationer från hela artens utbredningsområde i Atlanten och Östersjön. Det har resulterat i dna-tester som på sikt kan leda till en mer effektiv förvaltning av sill- och strömmingsbestånden. Studien är publicerad i tidskriften eLife.

  • Sillstim utanför Norges kust. Fotograf: Per Eide från filmen The Silver of the Sea by blaastfilm.no.

    ​En aminosyra avgörande för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö

    Förändring av en enda aminosyra har haft en viktig roll för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö. Precis samma genetiska förändring förekommer hos cirka en tredjedel av alla världens fiskar som lever i sötvatten eller bräckt vatten. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

  • Glasål. Foto: Håkan Wickström, SLU.

    Trots klimatskillnader är alla ålar från Europa och Nordafrika en enda population

    Svenska forskare har jämfört hela arvsmassan hos ålar från olika delar av Europa och Nordafrika och kan slutgiltigt visa att de alla tillhör en enda gemensam population. Fyndet är häpnadsväckande med tanke på att ålar från olika geografiska områden tillbringar merparten av sitt liv under vitt skilda miljöförhållanden. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.