Åtgärder för effektivare vapenembargon i ny rapport

Med effektivare övervakning ökar sannolikheten för framgång visar en studie av samtliga FN:s 27 vapenembargon sedan det kalla krigets slut. Den har gjorts av fredsforskarna Daniel Strandow och Peter Wallensteen vid Uppsala universitet tillsammans med kolleger vid SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitutet och läggs idag fram i FN-högkvarterat i New York. SPITS (Special Program on the Implementation of Targeted Sanctions) initierades av utrikesdepartementet och institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet i november 2001. Syftet var att fördjupa forskningen kring riktade sanktioner. En rapport från 2003 har haft stor betydelse för FN:s och EU:s sanktioner. Denna gång har arbetet gjorts tillsammans med SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute), som har särskilt expertis vad gäller vapenflöden i världen och en omfattande databas över internationell vapenhandel. Tillsammans publicerar dessa forskargrupper nu rapporten ”United Nations Arms Embargos: Their Impact on the Arms Flows and Target Behaviour”. Uppsaladelen presenteras av professor Peter Wallensteen och doktorand Daniel Strandow vid FN:s huvudkvarter i New York kl. 19 i kväll svensk tid. Rapporten finns tillgänglig från kl. 18 på SPITS hemsida http://www.samartsanctions.se Uppsalaforskarna har undersökt den politiska effekten på dem som utsätts för sanktionerna, medan SIPRI-forskarna har studerat vad som sker med vapenflödena. Genomgående observeras att effekterna på leveranser av vapen ofta är begränsade. Det visar sig dock att de ändå kan få en aktör att ändra beteende. Detta har särskilt studerats av Uppsala-forskarna. Doktorand Daniel Strandow visar med statistiska metoder att vapenembargon som är väl genomförda påverkar aktörers beteende. I de fall då grannländer visar förmåga eller vilja att begränsa sådana aktörers handlingsutrymme stärks effekten. Närvaro av FN:s undersökningsgrupper ökar också genomslagskraften, när syftet är att hantera konflikter eller påverka staters styre. Däremot visar sig embargon ha svårt att påverka stater med eventuella kärnvapenambitioner, eller för att minska terrorism. - Det är egentligen ganska enkla åtgärder som krävs för att förbättra utfallet, säger Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. i en kommentar. - Det handlar om tätare inspektioner och om att påverka grannstaterna. Om FN-trupper finns i regionen skulle de också kunna ges i uppdrag att övervaka sanktionerna. Det är viktigt att världsamfundets åtgärder verkligen får effekt om respekten för folkrätten ska kunna upprätthållas, säger han. På tisdag diskuteras rapporten också vid en träff som organiseras av International Peace Academy i New York. Några av de ledande sanktionsforskarna kommer då att granska rapporten. Forskningen är finansierad av Utrikesdepartementet.