Den 26 oktober besöker Annalena Baerbock, tidigare ordförande för FN:s generalförsamling, Uppsala för att hålla årets Dag Hammarskjöldföreläsning. Hon kommer bland annat att tala om ledarskap och multilateralt samarbete i en tid av ökad splittring.
Antalet konflikter mellan stater fortsatte att öka kraftigt under 2025 och har nu nått den högsta nivån sedan andra världskriget. Samtidigt registrerade Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet rekordmånga väpnade konflikter totalt sett.
Personer från nordiska länder blir ofta utsedda till internationella medlare i krig och väpnade konflikter. I en ny bok beskriver fredsforskare hur det kommer sig att just nordiska medlare är så populära. Var kommer de ifrån, varför åtar de sig uppdrag och vad är deras mandat? Jan Eliasson, Anna Lind, Martti Ahtisaari, Erik Solheim och Dag Hammarskjöld är några exempel ur boken.
Världshälsoorganisationens generaldirektör, Tedros Adhanom Ghebreyesus, håller en öppen föreläsning i Uppsala, fredag 28 november. Titeln på föreläsningen är Multilateralism, Health and Peace: Past Achievements, Present Difficulties, Future Hope. Föreläsningen är öppen för allmänheten och följs av en paneldiskussion.
Borde världen sluta använda namnet Ryssland och återgå till den gamla benämningen Moskvastaten? Frågan har lyfts bland rysslandskritiker de senaste åren och i nya boken ”Russia reverts to Muscovy” lyfter Stefan Hedlund, professor i öststatsforskning, fram flera argument som talar för ett namnbyte.
Årets hedersföreläsare är Dag Blanck, professor i nordamerikastudier, som föreläser på temat: "Amerikanska friheter och ofriheter i historia och samtid". Föreläsningen följs av ett samtal med 2024 års Forsskålspanel som består av Kajsa Boglind, journalist och programledare, Göran Rosenberg, författare och journalist samt Niklas Rossbach, fil. dr. i historia. Programmet är öppet för allmänheten.
Arvet efter Sovjetunionens fall spelar en större roll för utrikespolitiken i Georgien och Ukraina än vad tidigare studier hävdat. Att bedriva utrikespolitik i tidigare sovjetiska länder kan vara en stor utmaning eftersom staten Ryssland inte accepterar den nya ordningen. Det visar statsvetaren Per Ekman vid Uppsala universitet i sin avhandling.
Aldrig förut har det pågått så många väpnade konflikter i världen. Det visar ny statistik från Uppsala Conflict Data Program, UCDP, vid Uppsala universitet. Under 2023 uppgick antalet konflikter där stater var inblandade till 59 stycken, vilket är det högsta antalet någonsin sedan statistiken började registreras 1946. Tidigare toppar var åren 2020 och 2022, med vardera 56 konflikter.
Ny forskning: Fredsprocesser efter krig är en farlig period för många kvinnor som tvingas leva granne med män som begått grova övergrepp under kriget. Det kan vara både retraumatiserande och stigmatiserande. Kvinnor är säkerhet är inte politiskt prioriterat i utformningen av fredsavtal. Här finns en förbättringspotential, om FN skulle börja ge kvinnors perspektiv mer utrymme, skriver fredsforskare
EU och OECD har tillsammans tagit fram regler som ska motverka att företag utnyttjar olikheter i länders lagstiftning för ekonomisk vinning. Men enligt en ny avhandling vid Uppsala universitet kan företagen komma runt reglerna. – Förlorarna är till stor del utvecklingsländer som inte är medlemmar av EU eller OECD, säger Autilia Arfwidsson, doktor i juridik med inriktning finansrätt.
Den 13 december föreläser några av 2023 års Nobelprisvinnare på Uppsala universitet. Det gäller Nobelprisen i fysiologi och medicin, kemi, fysik. Ett panelsamtal med anledning av Nobels fredspris sker den 14 december, med deltagare ur pristagarens familj. Allt är öppet för allmänheten! Två av föreläsningar kommer också att direktsändas på webben.
Renée Poznanski, professor emerita och verksam vid Ben-Gurion Universitet i Negev, Israel, håller Uppsala universitets nittonde Hugo Valentin-föreläsning. Under föreläsningen kommer Poznanski att diskutera och problematisera en av teorierna kring varför fler av Frankrikes judar undkom förintelsen jämfört med judar i grannländerna.
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorna söker sig till surrogatmödraskap, och hur de förhåller sig till processen.
Det har blivit allt vanligare med våldsamma politiska processer över hela världen. Allra vanligast är det i länder i Mellanöstern och i Afrika. Det visar en ny kartläggning gjord av fredsforskare vid Uppsala universitet. I och med kartläggningen har våldsamma politiska processer från och med nu införts som en egen fjärde kategori i Uppsala universitets konfliktdatabas UCDP.
Regeringen ger Uppsala universitet uppdraget att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för forskning om kärnvapennedrustning. Med ett tvärvetenskapligt perspektiv med forskare inom bland annat freds- och konfliktforskning, kärnfysik, artificiell intelligens och statsvetenskap, kommer blivande Alva Myrdal-centrum bedriva forskning med målet att bidra till en säkrare värld för hela mänskligheten.
Tillgången till internet gör det mindre troligt att protester bryter ut inom diktaturer. Men när protesterna väl har startat kan internet vara ett viktigt verktyg för att hålla igång mobiliseringen igång och att få den att sprida sig. Det visar forskning från bland annat Uppsala universitet som nu presenteras i en ny bok, The Internet and Political Protest in Autocracies.
År 2050 kommer cirka 70 procent av världens barn att bo i städer. Under toppmötet Uppsala Health Summit i oktober samlas internationell expertis från olika sektorer för att tillsammans föreslå hur städer kan planeras och folkhälsostrategier stärkas för att bättre värna om barns hälsa och välbefinnande.
I biståndsarbete är det viktigt att förstå de faktorer som har betydelse för hur framgångsrika olika projekt blir. I en ny avhandling i nationalekonomi vid Uppsala universitet har kvinnors och mäns, äldres och yngres, hög- och lågutbildades attityder till risk undersökts före, under och efter en dramatisk händelse. Kunskapen kan bidra till att öka möjligheterna till rätt insats vid rätt tidpunkt.
Årets toppmöte Uppsala Health Summit tar sig an de svåra frågorna om framtidens cancervård. Bland deltagarna finns många viktiga internationella aktörer från hälsoorganisationer, patientorganisationer, akademi, företag, ideella organisationer och beslutande organ.
Idag finns fler möjligheter än någonsin att överleva cancer, tack vare allt bättre behandlingsalternativ. Samtidigt insjuknar alltfler och kostnaderna för nya behandlingar är höga. Detta ställer höga krav på styrning och prioritering av resurser. Hur uppnår vi rättvis tillgång till diagnos och behandling? Detta ämne är fokus för toppmötet Uppsala Health Summit 2018, ”Care for Cancer”.