Även blommor har olika sexuella strategier

Vissa växter tar större risker för att få fortplanta sig medan andra är mer försiktiga. Per Toräng vid Uppsala universitet har undersökt två sorters majvivor på Öland och kommit fram till att de använder sig av olika sexuella strategier. Han försvarar sin avhandling den 12 oktober. På Öland växer två sorters majvivor – den vanliga sorten, som bär sina blommor väl synliga i toppen av en lång stjälk, och en kortstjälkad, mer svårupptäckt variant. De båda sorterna växer tillsammans, tillhör samma art och kan korsa sig med varandra. Per Toräng har studerat hur majvivans reproduktiva egenskaper påverkas av samspelet mellan växter, djur och den lokala miljön, och han menar att de två stjälkvarianter kan ses som två olika sexuella strategier. De långstjälkade plantorna har valt en riskfylld strategi i och med att deras blommor är väl synliga. Chansen är stor att pollinatörer hittar dem, men samtidigt riskerar de att locka dit nattfjärilar som lägger sina ägg i blommorna. Ur äggen kläcks larver som sedan lever inuti majvivans frukter och äter upp dess frön så att reproduktionen misslyckas. De kortstjälkade majvivorna har mindre synliga blommor och löper därför mindre risk att skadas, men chansen att pollinatörerna hittar dem är också mindre. - Lite tillspetsat kan man säga att det är en fråga om att antingen ha mycket men riskfyllt sex eller att ha säkert sex mer sällan, säger Per Toräng. Men den reproduktiva framgången hos majvivan beror inte bara på den enskilda plantans stjälklängd, utan också på hur dess grannar ser ut. Om en kortstjälkad planta har turen att växa bredvid långstjälkade grannar ökar dess fröproduktion jämfört med om den skulle växa tillsammans med kortstjälkade släktingar. - Hur framgångsrik reproduktionen är beror på beteendet hos de djur som besöker blomman, på den omgivande växtligheten och på mängden lång- och kortstjälkade majvivor inom samma område, sammanfattar han. Den lokala miljövariationen inom ett område kan ha stora konsekvenser för vilka egenskaper hos en växt som gynnas av det naturliga urvalet. Den kan upprätthålla genetisk variation inom en art och i förlängningen leda till att nya arter bildas. - Det har skett många gånger under de 130 miljoner år som blomväxterna har interagerat med vänner, fiender och grannar, säger Per Toräng. Läs avhandlingen på adressen: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=8207 För mer information, kontakta Per Toräng, 018-471 28 62, 070-215 51 78, e-post: per.torang@ebc.uu.se