Antikens kultur och samhällsliv inte bara historia

Har romarna påverkat det kommande klimatmötet i Köpenhamn? Hur länge varar en världsordning? Det förgångna kan vid närmare granskning ha större aktualitet än vi tror. 100-årsjubileet av ämnet Antikens kultur och samhällsliv avslutas vid Uppsala universitet den 26-28 november med en konferens i universitetshuset.

Vår egen samtid och framtid skapas nu, men kan vi fatta beslut och forma framtiden utan minne? Vad kan en regering, en företagsledning eller en forskargrupp åstadkomma utan erfarenhet? Vi använder hela tiden våra egna och andras minnen och erfarenheter för att skapa våra liv och våra samhällen. När USA:s konstitution utarbetades utgick man från den romerska republikens maktfördelningsprinciper och skapade en exekutiv ledning, presidenten, som måste ha stöd från de kollektiva organen, senaten och kongressen, för att kunna driva sin politik. Det innebär till exempel att Barack Obama inte kan gå med på tuffa klimatkrav vid klimatkonferensen i Köpenhamn i nästa månad, även om han själv skulle vilja det.

- Vi lever i en epok där USA är den största världsmakten och har så varit i drygt ett halvsekel, men vi vet inte hur länge det varar. Sovjetunionen upplöstes efter ca 70 år. Det kan jämföras med det romerska imperiet som varade i minst 400 år, säger Kerstin Höghammar, universitetslektor vid institutionen för arkeologi och antik historia.

Det finns många frågor inom ämnet antikens kultur och samhällsliv, som har stor relevans för dagsaktuella frågor. Vad är civilisation och hur viktiga är de långsiktiga perspektiven för vår överlevnad? På vilka sätt hänger politik, ekonomi och kultur ihop? Modern demokrati har bara funnits i ungefär 100 år, medan de grekiska demokratierna existerade och utvecklades under ca 500 år. Kan vi idag lära oss något av de erfarenheter som gjordes då?

De senaste 100 åren har den grekisk-romerska världens stenmurar, konstverk, krukskärvor, texter, idéer och strukturer studerats och forskarna har funderat över likheter och olikheter mellan då och nu. Institutionen för Arkeologi och antik historia avslutar nu jubileumsåret med en stor nationell forskningskonferens där ett 50-tal forskare från Sverige och de svenska instituten i Rom, Athen och Istanbul presenterar sin forskning om allt från identiteter och landskap under bronsåldern till Galenos syn på barns sjukdomar. Den 12 december kommer även en populärvetenskaplig "Antikens dag" att arrangeras på Museum Gustavianum.

Tid och plats för konferensen: 26-28 november, Universitetshuset, sal IX

Hela programmet finns på institutionens hemsida.

För ytterligare information kontakta Kerstin Höghammar, 018-471 20 87, alt. 018-52 54 88, kerstin.hoghammar@antiken.uu.se