Barnens upplevelser grund för framtidens vård

Barn och ungdomar med rörelsehinder kan själva ge viktig information för att kunna anpassa vården till varje barn. Sjukgymnasten Lena Jemtå visar att de flesta av barnen och ungdomarna trivs bra med livet och sig själva. Men samtidigt kan smärta och förvärvade funktionshinder få dem att trivas sämre. Den 24 oktober lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

Barn och ungdomar med rörelsehinder är utsatta i vårt samhälle. Därför är det viktigt att uppmärksamma deras livsvillkor och kartlägga vilka faktorer som främjar deras hälsa och välbefinnande.

Sjukgymnasten Lena Jemtå har visat i sin avhandling att rörelsehinder i sig inte behöver innebära att barn och ungdomar trivs sämre med livet eller med sig själva. Resultaten visar heller ingen skillnad mellan barn med olika funktionshinder. Dessutom trivs barn med ytterligare funktionshinder lika bra med livet som barn med enbart rörelsehinder. Inte heller graden av rörelsehinder har någon betydelse för hur barnen trivs med livet.

Däremot har Lena Jemtå upptäckt att smärta och förvärvade rörelsehinder påverkar livssituationen negativt för barnen och ungdomarna. Mer än hälften av barnen i Lena Jemtås studie lider av smärta som minskar deras välbefinnande. Därför föreslår sjukgymnasten att vården inför individuella behandlingsplaner för smärta och också rehabiliteringsprogram som är särskilt utformade för de som har drabbats av rörelsehinder till följd av skador eller sjukdomar.

- Det är viktigt att fråga barnen och ungdomarna om deras tankar och känslor för att kunna ge psykologiskt stöd till de som är extra sårbara, säger Lena Jemtå.

Sveriges nationella mål för folkhälsan säger att människor med funktionshinder ska få vara delaktiga och jämlika i samhället. Barnen och ungdomarna ska också få möjlighet till utveckling, trygghet, delaktighet och inflytande.

- Ett sätt att öka delaktigheten är att lyfta fram barnens och ungdomarnas egna upplevelser i forskningen, säger Lena Jemtå.

De flesta av ungdomarna i studien förväntar sig att bilda familj. Men flera är samtidigt oroliga över att kunna ha en sexuell relation i framtiden. Studien visar att flera av ungdomarna skulle behöva få tillgång till en kunnig person att tala med om dessa frågor.

Lena Jemtås forskning visar också att barnens och ungdomarnas trivsel med livet inte hänger ihop med vilka strategier de har valt för att hantera problem. Dessa strategier kallas för coping-strategier och Jemtå utgår från fyra olika: aktiva, distraherande, undvikande och stödsökande coping-strategier.

- Barnen och ungdomarna skattar sin trivsel högre ju bättre de tycker att strategierna fungerar för att få dem att känna sig bättre till mods och för att lösa problem, förklarar Lena Jemtå.

I Lena Jemtås studie beskriver 141 barn och ungdomar mellan 7 och 18 år hur de upplever sin livssituation. Avhandlingen omfattar hur barnen och ungdomarna trivs med livet, hur de ser på sig själva, hur de upplever nära relationer och sexualitet samt hur de hanterar problem. Barnen använde nio bilder av seriefiguren Snobben för att beskriva hur de känner sig i olika situationer. Bilderna föreställer den världsberömda hunden med nio olika ansiktsuttryck.

- Snobbenskalan hjälper barnen och ungdomarna att visa hur de känner sig utan att behöva sätta ord på sina känslor. Den hjälper också dem med talsvårigheter att enkelt och snabbt kommunicera hur de känner sig, säger Jemtå.

För mer information, kontakta Lena Jemtå på 08-600 22 58, 0708-54 84 04 eller lena.jemta@neuro.uu.se