Betablockerare kan återställa missbildade blodkärl i hjärnan

Läkemedlet propranolol som har god effekt vid hemangiom, eller smultronmärken, hos barn kan även fungera som behandling mot de blodkärlsmissbildningar som uppstår i bland annat hjärnan vid sjukdomen kavernöst angiom. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Stroke.

Peer review/experimental study/animals

– Det har tidigare inte funnits någon läkemedelsbehandling för de här patienterna så våra resultat kan få stor betydelse för dem, säger Peetra Magnusson vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och den som lett studien.

Vid kavernöst angiom, eller cerebral cavernous malformations (CCM) som är sjukdomens engelska namn, uppstår missbildade blodkärl i bland annat hjärnan. Orsaken är genetiska förändringar som kan vara ärftliga eller uppkomma spontant. I dagsläget är den enda möjliga behandlingen att de missbildade kärlen opereras bort. Men kirurgiska ingrepp i hjärnan är mycket riskfyllda och eftersom missbildade blodkärl uppkommer på nytt vid den ärftliga formen av sjukdomen finns ett stort behov av att istället kunna behandla sjukdomen med läkemedel.

Propranolol är en så kallad betablockerare och används vid bland annat hjärt- och kärlsjukdomar som högt blodtryck. Men läkemedlet fungerar också som behandling vid hemangiom, även kallat smultonmärken, som är vanlig blodkärlsmissbildning hos barn. Vissa indikationer finns på att preparatet skulle kunna vara verksamt även vid kavernöst angiom.

I den nya studien, som är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Statens lantbruksuniversitet samt IFOM - The FIRC Institute of Molecular Oncology och Mario Negri Institute of Pharmacological Research i Italien, har forskarna undersökt hur propranolol påverkar uppkomsten av missbildade blodkärl vid just kavernöst angiom.

– Vi undersökte möss som har kärlmissbildningar i hjärnan, så kallat kavernom som motsvarar den ärftliga formen av sjukdomen hos människa. Mössen fick propranolol i sitt dricksvatten och vi kunde se att kärlmissbildningarna blev färre och mindre. Kärlens funktion förbättrades också med bland annat mindre läckage och förbättrade kontakter mellan celler i kärlen, säger Peetra Magnusson.

Propranololdosen djuren fick motsvarade den som används vid behandling av sjukdomar hos människa. Med hjälp av elektronmikroskop kunde forskarna sedan i detalj studera vilka effekter läkemedlet hade på kärlmissbildningarna.

Resultaten visar att propranolol kan användas för att minska och stabilisera kärlmissbildningar och att det kan vara ett möjligt läkemedel för behandling av CCM.

– Det som gör studien extra intressant är att det just nu pågår en klinisk studie i Italien där CCM-patienter behandlas med propranolol i två år. Under denna tid följs de med magnetkameraundersökningar av kärlen för att se hur missbildningarna utvecklas, säger Elisabetta Dejana, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och vid IFOM i Italien.

Hon är forskningsledare för den grupp vid Uppsala universitet som arbetat med den nya studien och är själv delaktig i den pågående kliniska studien i Italien.

För mer information kontakta:
Peetra Magnusson, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Tel. 018-471 4886, mobil: 072-3888418, E-post: Peetra.magnusson@igp.uu.se

Referens:
Oldenburg. J. et al. (2021), Propranolol Reduces the Development of Lesionsand Rescues Barrier Function in Cerebral Cavernous Malformations, Stroke.
DOI: 10.1161/STROKEAHA.120.029676