Dna-kartläggningar kastar nytt ljus över jordbrukets spridning i Sydostasien

Två nya studier ifrågasätter den tidigare bilden av hur de austronesisktalande folkgrupperna spred jordbruket till och bortom öarna i Sydostasien. Det var inte alltid så att språk, levnadssätt, kultur och människor följdes åt som en enhet, menar forskarna från Uppsala universitet.

Expansionen av de austronesisktalande folkgrupperna på öarna i Sydostasien och Stilla havet är en av de mest fascinerande migrationshändelserna i den mänskliga historien. Tidigare forskning har beskrivit att migrationen startade i Taiwan för att sedan sprida sig till och bortom Sydostasien; till Madagaskar i väst och till Påskön i öst. Med sig ska den här flyttvågen då ha tagit de austronesiska språken, sin speciella keramik och även jordbruket.

Två nya vetenskapliga studier ifrågasätter nu den bilden.

Den första av studierna leddes från Uppsala universitet och undersökte 2,3 miljoner dna-markörer från mer än tusen individer från 115 olika kulturgrupper i Filippinerna (Största dna-kartläggningen av Filippinerna). Uppsalaforskare har också medverkat i den andra studien, som nyligen publicerats i tidskriften Nature. I den har man undersökt hela genomet hos 317 individer från 20 olika kulturgrupper i Taiwan, Filippinerna och Oceanien.

Båda studierna visade att den taiwanesiska ursprungsbefolkningen och den malajo-polynesisktalande befolkningen i Filippinerna och Polynesien skildes åt för åtminstone sjutusen år sedan. Vid den tiden hade befolkningen i Taiwan och Filippinerna ännu inte skiftat till jordbruk. Dessa fynd går alltså emot den etablerade Out-of-Taiwan-modellen som beskriver en enhetlig förflyttning av austronesisktalande jordbrukare från Taiwan med start för ungefär 4 800 år sedan.

Om det inte var sökandet efter mer land att odla, vad var det då som drev de här migrationsvågorna? Det finns inga bergsäkra svar, men forskarna från Uppsala universitet har föreslagit att klimatförändringar skulle kunna vara en bidragande orsak.

Den uppskattade tiden för när folkgrupperna skildes åt stämmer överens med geologiska förändringar i området som förde med sig stora höjningar av havsnivån som ledde till att människor var tvungna att ge sig av.

– Våra resultat tyder på att de första austronesisktalande migranterna kan ha varit jägare-samlare. Det innebär en reviderad bild av det här förloppet och att de austronesisktalande folkgrupperna förmodligen har en mer komplex demografisk historia än man tidigare trott, säger Maximilian Larena som är forskare vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet.

En nyligen utförd fylogenetisk analys av riset Oryza japonica visar att ris bara har funnits på Filippinerna i ungefär 2 500 år. Det stöder Uppsalaforskarnas tes att jordbruket kom senare, förmodligen med besläktade folkgrupper.

– De här två studierna slår hål på synsättet som dominerat forskningen om människans historia; att språk, levnadssätt, kultur och människor alltid följs åt som en enhet, ofta kallat ett ”neolitiskt paket”. Vi kan visa att nya grupper människor kom till de Sydostasiatiska öarna redan för mer än sjutusen år sedan och att det är de här grupperna som tar med sig de austronesiska språken. Först tretusen år senare kommer jordbruket dit, troligen med besläktade grupper. Med det skedde alltså långt efteråt, säger Mattias Jakobsson, professor vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet.

Choin, J., Mendoza-Revilla, J., Arauna, L.R. et al. Genomic insights into population history and biological adaptation in Oceania. Nature (2021). https://doi.org/10.1038/s41586-021-03236-5

Larena et al.; Multiple migrations to the Philippines during the last 50,000 years, PNAS 2021 Vol. 118 No. xx e2026132118, PNAS, https://doi.org/10.1073/pnas.2... DOI: 10.1073/pnas.2026132118

För mer information kontakta:

Mattias Jakobsson, professor vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet, e-post: mattias.jakobsson@ebc.uu.se, telefon: 018-471 64 49, mobiltelefon: 070-167 97 57 (svenska, engelska)

Maximilian Larena, forskare vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet, e-post: maximilian.larena@ebc.uu.se, telefon: 018-471 2624 (engelska)