Föräldrar positiva till forskning på barn

Många läkemedel är inte testade på barn, vilket innebär en risk eftersom barn inte bara är små utan dessutom befinner sig i snabb kroppslig utveckling. I en stor tvärvetenskaplig studie vid Uppsala universitet visas att blivande föräldrar tycker att det är självklart att även barn ingår i forskning. För att kunna utveckla säkra och åldersanpassade behandlingar är barns deltagande viktigt. Men barn deltar sällan i forskningsstudier, vilket innebär att läkemedel aldrig testats på barn och därför inte är evidensbaserade (bygger på beprövad erfarenhet) på samma sätt som för vuxna. Detta kan leda till oförutsedda sidoeffekter av behandlingen, eftersom barn inte bara är små vuxna, utan individer under utveckling. Deltagande i forskning tar tid i anspråk och kan involvera risker som måste vägas mot nyttan av att få fram kunskap och säkra behandlingar. Denna balans mellan risk och nytta är etiskt viktig. - Vår önskan att skydda barnen från onödigt lidande har lett till att de systematiskt exkluderas från forskningens möjliga framsteg, säger Alina Rodriguez, som ser en internationell samsyn växa fram för att inkludera barn i medicinsk forskning. Hon har tillsammans med kollegor från medicinska fakulteten och Centrum för bioetik vid Karolinska institutet och Uppsala universitet gjort en studie på 863 blivande föräldrars syn barns deltagande i forskning och på vem som i så fall ska ha ansvaret för besluten. En stor majoritet ansåg att det är nödvändigt att barn deltar och att vårdande läkare ska vara med i beslutsprocessen. - Denna syn på ansvaret går stick i stäv med den internationella trenden där man placerar ansvaret på avvägningen mellan risk och nytta hos en regional enhet, säger Mats G Hansson, forskare vid Centrum för biotetik vid Karolinska institutet och Uppsala universitet. De undersökte också föräldrarnas vilja att låta sina egna barn delta, och resultaten visar på en positiv attityd. Att delta ses av de flesta som något självklart, om de mediciner som testas är vetenskapligt relevanta. Studien visar sammanfattningsvis att föräldrar vill bidra till att öka kunskapen i syfte att förbättra behandlingen för barn. - Vår slutsats är att det behövs ett partnerskap mellan föräldrar och forskare som syftar till att se till att barn inte exkluderas från forskning, säger Alina Rodriquez. Studien publicerades tidigare i år i Uppsala Journal of medical Sciences i ett specialnummer inför 300-årsfriandet av barnläkaren Nils Roséns födelse. Rosén är känd som pediatrikens fader. För mer information: Alina Rodriguez, 018-471 79 80, 073-981 24 50 eller via e-post: Alina.Rodriguez@psyk.uu.se eller Mats G Hansson, 018-611 35 76 eller Mats.Hansson@bioethics.uu.se Anneli Waara