Nya fossil från Kina visar att mossdjuren utvecklades redan under den kambriska explosionen. Fynden flyttar bak deras ursprung med 20 miljoner år och visar att de utvecklades samtidigt som de flesta andra djurgrupper uppstod. Studien har publicerats i tidskriften Nature.
Mossdjur (Bryozoa) tillhör idag havens vanligaste kolonibildande djur och lever i nästan alla vattenmiljöer, från sjöar och v
Skolan bör inte undvika kontroversiella frågor, även om de väcker känslor. Att läsa och ta till sig andras argument i klassrummet ökar elevernas förståelse för varandra och minskar känslomässig polarisering, visar en studie som omfattar 676 högstadie- och gymnasieelever. De mötte olika perspektiv i en strukturerad klassrumsdiskussion om förbud mot koranbränningar.
När atlantsillen för många tusen år sen koloniserade Östersjön behövde den anpassa sig till bräckt vatten. Gener som är viktiga för funktionen av spermier, ägg och embryon har spelat en central roll i anpassningen. Mutationer i fyra specifika gener har varit särskilt betydelsefulla. Det visar en ny kartläggning av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i PNAS.
Krisberedskspsplaner i grundskolor innehåller checklistor för vad skolan ska göra vid ett dödsfall, liksom rutiner för minnesstunder och andra ceremonier. Däremot är beskrivningarna av psykosocialt stöd ofta begränsade, otydliga eller helt frånvarande, särskilt när det gäller hur skolan ska följa upp och stödja elever över tid, visar en ny studie, gjord på 45 grundskolor, runt om i Sverige.
Biomarkörer i blodet skulle kunna användas för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer, lungcancer och äggstockscancer. En ny studie från Uppsala universitet visar att prestandan för sådana biomarkörer är likvärdig eller bättre än etablerade tester och skulle kunna utvecklas för att användas kliniskt.
Forskare har hittat en ny art lövsångare i Japan. Det är izusångaren som visat sig inte vara en art utan två: izusångare och tokarasångare. Det är inte utseendet som i första hand visar att det rör sig om två arter, utan det är dna-analyser och sång. Fåglarna lever i små populationer i små ögrupper och forskarna vill att de klassas som sårbara.
Ove Öhman är eftertraktad mentor för startupföretag och stöttar många yngre framgångsrika forskare och bolagsägare. Han har själv, med inspiration av cd-skivans konstruktion, skapat högprecisa analysverktyg som kan användas för bland annat proteinanalys och snabba bakterietester. Nu får han Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris.
Forskare har upptäckt att allvarliga hjärntumörer hos barn, som till synes är helt olika, uppstår från samma typ av cell. Celltypen kan ge upphov till tumörer i tallkottkörteln, näthinnan och lillhjärnan. Att man nu vet att tumörerna är besläktade kan göra det möjligt att behandla dem på liknande sätt.
Att få se en svensk flagga, även om den bara framträder subtilt, kan leda till att man tycker mindre illa om sina politiska motståndare. Det visar en experimentstudie där vissa deltagare fick se en bild på svenska flaggan innan de svarade på frågor om nationell identitet.
I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet kartlagt släktskapet i fyra gravar från en 5 500 år gammal jägar-samlarkultur vid Ajvide på Gotland. Dna-analyserna tyder på att befolkningen hade god kännedom om släktlinjer och att relationer bortom den närmsta familjen spelade en viktig roll.
15 år efter att IceCube färdigställdes har det skett en omfattande uppgradering där svenska forskare haft en väsentlig roll. Uppgraderingen förväntas leda till nya upptäckter inom neutrinoastronomi och partikelfysik.
Forskare har i en ny studie tagit fram sju tydliga roller som generativ AI kan ha när det gäller information. I en ny studie beskriver de både positiva och negativa roller och dess styrkor, svagheter, möjligheter och risker. AI kan motverka desinformation, men den kan också förstärka problemet genom övertygande och svårupptäckt manipulation, som snabbt kan kopieras och spridas i stor skala.
två nya studier gjorda på 28 000 personer kan forskare visa att genvarianter i elva områden av människans arvsmassa tydligt påverkar vilka bakterier som finns i tarmen och vad de gör där. Tidigare har man bara känt till två områden. Vissa av de nya genvarianterna kan kopplas till ökad risk för glutenintolerans, hemorrojder och hjärt-kärlsjukdomar.
Generella varningar räcker inte längre när extremväder, bränder och översvämningar blir allt vanligare. Forskare vid Uppsala universitet i samarbete med bland andra SMHI efterlyser nu en ändring – från massutskick till personligt anpassade varningar som faktiskt får människor att agera.
Fredrik Logevall, forskare inom modern amerikansk historia och utrikespolitik, Arjan Koning, teoretisk kärnfysiker och en världsledande expert inom kärndata samt Eva Nyström, idéhistorisk forskare som bland annat har digitaliserat de så kallade Linnébreven, är tre av årets sammanlagt 14 nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet. Hela listan finns i pressmeddelandet.
Romanen Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius har haft stor betydelse för hur man i Finland, men även i Sverige, kommit att förstå sin historia. I boken ges den lutherska tron en nyckelroll i skildringen av den framväxande nationen Finland. Tron fungerar som modell för hur samhället ska organiseras, men berättar också vilka religiösa minoriteter som ska uteslutas.
Personer från nordiska länder blir ofta utsedda till internationella medlare i krig och väpnade konflikter. I en ny bok beskriver fredsforskare hur det kommer sig att just nordiska medlare är så populära. Var kommer de ifrån, varför åtar de sig uppdrag och vad är deras mandat? Jan Eliasson, Anna Lind, Martti Ahtisaari, Erik Solheim och Dag Hammarskjöld är några exempel ur boken.
Mosasaurier, jättelika marina reptiler som fanns för över 66 miljoner år sedan, levde inte bara i havet utan också i floder. Det visar ny forskning baserad på analyser av en mosasaurietand som hittats i North Dakota och tros tillhöra ett djur som kunde bli 11 meter långt.
Lördagen den 13 december finns det chans att lyssna på föreläsningar med sex av årets Nobelpristagare i Uppsala. Pristagare på plats: Fysiologi eller medicinpriset: Frederick J. Ramsdell, Mary E. Brunkow, Shimon Sakaguchi. Kemipriset: Susumu Kitagawa och Omar M. Yaghioch. Ekonomipriset: Philippe Aghion. Samtliga föreläsningar är öppna för allmänheten.
I södra Afrika fanns en grupp människor som levde delvis isolerat under hundratusentals år. Det visar en ny studie som bygger på analyser av arvsmassan från 28 människor som levde mellan 10 200 och 150 år sedan i södra Afrika. Forskarna hittade också genetiska anpassningar som troligtvis format Homo sapiens som art.
