Generella varningar räcker inte längre när extremväder, bränder och översvämningar blir allt vanligare. Forskare vid Uppsala universitet i samarbete med bland andra SMHI efterlyser nu en ändring – från massutskick till personligt anpassade varningar som faktiskt får människor att agera.
Fredrik Logevall, forskare inom modern amerikansk historia och utrikespolitik, Arjan Koning, teoretisk kärnfysiker och en världsledande expert inom kärndata samt Eva Nyström, idéhistorisk forskare som bland annat har digitaliserat de så kallade Linnébreven, är tre av årets sammanlagt 14 nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet. Hela listan finns i pressmeddelandet.
Romanen Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius har haft stor betydelse för hur man i Finland, men även i Sverige, kommit att förstå sin historia. I boken ges den lutherska tron en nyckelroll i skildringen av den framväxande nationen Finland. Tron fungerar som modell för hur samhället ska organiseras, men berättar också vilka religiösa minoriteter som ska uteslutas.
Personer från nordiska länder blir ofta utsedda till internationella medlare i krig och väpnade konflikter. I en ny bok beskriver fredsforskare hur det kommer sig att just nordiska medlare är så populära. Var kommer de ifrån, varför åtar de sig uppdrag och vad är deras mandat? Jan Eliasson, Anna Lind, Martti Ahtisaari, Erik Solheim och Dag Hammarskjöld är några exempel ur boken.
Mosasaurier, jättelika marina reptiler som fanns för över 66 miljoner år sedan, levde inte bara i havet utan också i floder. Det visar ny forskning baserad på analyser av en mosasaurietand som hittats i North Dakota och tros tillhöra ett djur som kunde bli 11 meter långt.
Lördagen den 13 december finns det chans att lyssna på föreläsningar med sex av årets Nobelpristagare i Uppsala. Pristagare på plats: Fysiologi eller medicinpriset: Frederick J. Ramsdell, Mary E. Brunkow, Shimon Sakaguchi. Kemipriset: Susumu Kitagawa och Omar M. Yaghioch. Ekonomipriset: Philippe Aghion. Samtliga föreläsningar är öppna för allmänheten.
I södra Afrika fanns en grupp människor som levde delvis isolerat under hundratusentals år. Det visar en ny studie som bygger på analyser av arvsmassan från 28 människor som levde mellan 10 200 och 150 år sedan i södra Afrika. Forskarna hittade också genetiska anpassningar som troligtvis format Homo sapiens som art.
En helt ny ordning av marina svampdjur har hittats av forskare vid Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. Svampdjurordningen som kallas ”Vilesida” producerar dessutom ämnen som skulle kunna användas i läkemedelsutveckling. Samma ämnen stödjer hypotesen att svampdjur – och därmed djur – uppstod 100 miljoner år tidigare än vad man trott.
När hanar tvingas konkurrera om honor bildas nya arter snabbare. Det visar en ny studie där forskarna jämfört skalbaggar som får para sig fritt, med baggar där konkurrensen är begränsad. Experimenten, som pågått i 40 års tid och följt 200 generationer skalbaggar i rakt nedstigande led, förklarar hur viktigt sexuellt urval är för att nya arter ska uppstå.
En ny studie som undersöker om hormonella preventivmedel påverkar risken för bröstcancer visar att vissa gestagener – särskilt desogestrel – är kopplade till en högre risk för bröstcancer. Studien baseras på över två miljoner kvinnor och tonårsflickor i Sverige.
Tycker du att det här är pixligt? Lite otydligt att läsa? Det kan vara borta om några år. Forskare tagit fram ny teknik med rekordsmå pixlar, i en skärm som har den högsta upplösningen som ögat kan uppfatta. Pixlarna återger färger genom nanopartiklar, och skapar möjligheter för virtuella världar som visuellt är omöjliga att skilja från verkligheten. Studien publiceras i Nature
Den hittills mest omfattande geoarkeologiska kartläggningen av tempelstaden Karnak i Egypten har gjorts av en forskargrupp ledd från Uppsala universitet. Det är ett av världens största tempelkomplex och en del av Unescos världsarv. Forskningen visar på möjliga kopplingar till den fornegyptiska mytologin och ger en inblick i samspelet mellan templets flodlandskap och befolkningen under 3 000 år.
Över 100 000 personer beräknats ha dött till följd av extremvärme under somrarna 2022 och 2023 i Europa. En ny studie visar att det går att ställa träffsäkra prognoser över värmerelaterad dödlighet ungefär en vecka i förväg. Prognoserna kan användas för att skydda sårbara grupper.
Färre än en procent av personerna som bytt juridiskt kön väljer att återgå till könet de fick vid födseln. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där forskarna undersökt hur stabilt ett könsbyte är över tid.
Ola Spjuth använder sig av robotar och AI för att testa säkerheten hos läkemedel. Nu tilldelas han priset Hjärnäpplet.
En ny studie visar att det finns olika sorters siklöjor i svenska vatten, med olika genetisk anpassning till var och när leken sker. Studien är gjord på fiskar från insjöar samt från Bottenviken och närliggande älvar. Den här nya kunskapen kan användas för en hållbar förvaltning av arten. Forskarna vill nu undersöka om det är så att lekplatsen påverkar kvaliteten på löjrommen.
Gunilla Osswald är sedan 2013 VD för läkemedelsföretaget BioArctic som nu når framgångar över hela världen med ett läkemedel mot Alzheimer. Med över 40 års erfarenhet av läkemedelsutveckling och en lång karriär som präglats av vetenskaplig excellens, samhällsnytta och innovationskraft har hon blivit utsedd till Årets Alumn 2025.
Män som bedömts som friska efter en patolog analyserat deras vävnadsprov kan ändå ha en tidig form av prostatacancer. Med hjälp av AI har forskare vid Uppsala universitet kunnat hitta subtila förändringar i vävnaden som gör att cancern kan upptäckas långt innan den blir synlig för det mänskliga ögat.
Att batterier i elbilar slits ut för snabbt bromsar elektrifieringen av transportsektorn. Nu har forskare vid Uppsala universitet tagit fram en AI-modell som kan ge en mycket mer exakt bild av batteriets åldrande. Modellen kan leda till längre livslängd och högre säkerhet för elbilsbatterier.
Arkeologen och författaren Neil Price tilldelas årets Disapris för sin bok Ask och Emblas barn. I samband med att prisutdelningen på Kulturnatten kommer han ta med åhörarna på ett återbesök till vikingatiden.
Disapriset är instiftat av Uppsala universitet och Studentbokhandeln i Uppsala för att främja populärvetenskapligt författande. Årets pristagare Neil Price är professor i arkeologi vid Upp
