Gå direkt till innehåll
Barnen fick titta på flera bilder av ansikten och andra föremål. En ögonrörelsekamera under skärmen registrerade var på skärmen spädbarnet riktade blicken. Bild: Nature Human Behaviour
Barnen fick titta på flera bilder av ansikten och andra föremål. En ögonrörelsekamera under skärmen registrerade var på skärmen spädbarnet riktade blicken. Bild: Nature Human Behaviour

Pressmeddelande -

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

Om spädbarn vid fem månaders ålder tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu kunnat visa. Resultaten tyder på att det finns en biologisk grund för hur spädbarn skapar sina unika visuella upplevelser och vilka saker de lär sig mest om. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskiften Nature Human Behaviour.

Peer review/ People/Data/Observationsstudie

Hur vi utforskar vår omgivning med blicken påverkar vad vi lägger märke till, tänker på och lär oss. I den nya studien analyserades små barns preferens för ansikten kontra icke-sociala objekt hos mer än 500 tvillingar i spädbarnsåldern.

– Våra resultat tyder på att redan innan spädbarn kan påverka och välja sin omgivning genom att peka, krypa eller gå, så skapar de sina unika perceptuella upplevelser genom att systematiskt titta mer på sociala eller icke-sociala objekt, preferenser som i stor utsträckning kan förklaras av genetiska skillnader mellan barnen, säger Ana Maria Portugal, postdoktor och studiens förstaförfattare.

Barnens blick mättes med hjälp av ögonrörelsekamera. Resultaten visade att individuella spädbarns preferens för ansikten till stor del kunde förklaras av deras genetik. Däremot förklarade inte familjemiljön preferenser för social kontra icke-social information så här tidigt i livet.

Forskarna fann att mer tittande på ansikten kontra icke-sociala objekt vid fem månaders ålder var förknippat med att ha ett större ordförråd under det andra levnadsåret. Det stöder teorin om en möjlig koppling mellan tidiga tittpreferenser och senare utveckling.

Skillnader i tittbeteende kan potentiellt påverka interaktionen mellan förälder och barn.

– Om ett spädbarn tittar på ansikten eller inte är en stark signal till andra människor och kan påverka föräldrarnas beteende gentemot sitt barn. Man bör dock komma ihåg att det inte nödvändigtvis är negativt att titta mycket på icke-sociala saker – även det är viktigt för den kognitiva utvecklingen, förklarar Ana Maria Portugal.

Studien är en del av forskningsprojektet Babytwins Study Sweden (BATSS) där enäggs- och tvåäggstvillingar har testats med olika barnvänliga metoder vid Karolinska Institutet Center for Neurodevelopmental Disorders (KIND). Barnen har följts från fem månaders till tre års ålder.

Ana Maria Portugal fann att de genetiskt identiska tvillingarnas tittpreferenser var mer likartade än de hos tvåäggstvillingarna. Till exempel: om en enäggstvilling i paret tittade mest på icke-sociala objekt, var chansen stor att den andra tvillingen hade samma preferens. I motsats till enäggstvillingar delar tvåäggstvillingar i genomsnitt bara 50 procent av sina gener. Deras tittpreferenser tenderade att vara mindre lika inom varje tvillingpar.

Utöver kopplingen till senare språkutveckling undersökte forskarna om visuella preferenser kunde förutsäga om spädbarnen, senare i barndomen, uppvisade beteenden som är karakteristiska för autism, som definieras av svårigheter med social kommunikation. De testade också om det fanns könsskillnader i ansiktspreferens.

– Våra resultat visar att ansiktspreferens hos spädbarn inte har en stark koppling till svårigheter med social kommunikation lite senare i barndomen. Vi fann heller ingen skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller preferens för ansikten kontra icke-sociala objekt, säger Terje Falck-Ytter Professor vid institutionen för psykologi och ansvarig för BATSS studien.

– Våra data visade dessutom att de gener som påverkar ansiktspreferens inte är desamma som de som är inblandade i ögonkontakt – det vill säga om spädbarn tittade främst på ögonen eller munnen när de tittade på ett ansikte. Det är fascinerande att två grundläggande sociala beteenden som att titta på ansikten och titta på ögonen har olika genetisk och förmodligen evolutionär grund, tillägger professor Falck-Ytter.

Studien har fått bidrag från flera finansiärer, inklusive Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Knut och Alice Wallenberg Foundation och Europeiska unionen.


Studien: Portugal, Ana Maria et al. (2023), Infants’ looking preferences for social versus non-social objects reflect genetic variation, Nature Human Behaviour. DOI: 10.1038/s41562-023-01764-w


För mer information kontakta:
Ana Maria Portugal, postdoktor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet. E-postadress: ana-maria.portugal@psyk.uu.se Tel: 072-843 99 69 (Talar engelska)

Terje Falck-Ytter, professor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, och ansvarig för Babytwins Study Sweden (BATSS) projektet. E-post: terje.falck-ytter@psyk.uu.se. Tel: 070-458 14 75.

Ämnen

Kategorier

Regioner


Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Kontakter

Åsa Malmberg

Forskningskommunikatör 072-999 95 44

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden
Besök våra andra nyhetsrum