​ Globalisering ger religionen ny politisk aktualitet

Globaliseringen och dess effekter har gett religionen ny politisk aktualitet. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitets Centrum för forskning om Religion och Samhälle.

Religion har länge förmodats spela en allt mindre roll i offentligheten, i enlighet med en traditionell tolkning av den så kallade sekulariseringsteorin. Men Jonas Lindbergs forskning visar istället att religion har diskuterats allt oftare i nordisk politik sedan 1988. Det gäller framför allt i Danmark och Norge, men också i de övriga länderna i varierande grad.

Jonas Lindbergs drar i sin avhandling Religion in Nordic Politics as a Means to Societal Cohesion: An Empirical Study on Party Platforms and Parliamentary Debates 1988-2012 slutsatsen att globaliseringen, genom mediepåverkan och ökad religiös mångfald, skapar en osäkerhet kring nationell och kulturell identitet i många länder. Osäkerheten bidrar till att kristendom åter får betydelse som identitetsmarkör. Framväxten av högerpopulistiska partier runt om i Europa är det tydligaste tecknet på det, men avhandlingen visar också att många andra politiska partier påverkas i en liknande riktning. I Sverige kan Alliansens samarbete med Sverigedemokraterna för att ge ökade möjligheter till konfessionella inslag vid skolavslutningar ses som ett färskt exempel på detta.

Avhandlingen bygger på analyser av partiprogram och parlamentsdebatter i de fem nordiska länderna med ett särskilt fokus på de tre årtalen 1988, 1998 och 2008 och ingår i det samnordiska forskningsprojektet NOREL. Jonas Lindbergs studie visar att religion dyker upp i relation till fler områden över tid, som exempelvis invandring och mänskliga rättigheter. Resultaten pekar också på ökade spänningar kring religion, där kristendom i vissa fall betonas starkare, medan inte minst islam problematiseras i ökande grad. Religionsfriheten, som tidigare har tagits för självklar, uppfattas på motsvarande sätt som mer komplicerad och beskrivs oftare som underordnad andra värden, inte minst demokrati. I en fallstudie kring parlamentsdebatterna om samkönade äktenskap visar Jonas Lindberg också att det finns andra tecken på en omförhandling eller återbekräftelse av relationerna mellan kyrka och stat, efter en mer generell process av ökad separation.

Jonas Lindberg är verksam vid Centrum för forskning om religion och samhälle och inom forskningsprogrammet Impact of Religion vid Uppsala universitet. Han är också präst och journalist.

För mer information kontakta Jonas Lindberg, tfn: 0766-22 58 04, e-post: jonas.lindberg@teol.uu.se eller informatör Ulrika Öster, tfn: 073-803 83 64, e-post: ulrika.oster@crs.uu.se

Disputationen äger rum fredag 6 mars kl 14.15 i Ihresalen i campus Engelska parken, Uppsala universitet. Avhandlingen finns att ladda ner i fulltext.