Häxringar avslöjar att genetisk variation skapas i svampsporer

Den mesta av en svamps genetiska variation uppkommer i de ganska kortlivade svampsporerna. I mycelet, som svampen tillbringar den absolut största delen av sin livscykel som, skapas inte alls lika mycket variation. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

peer review/experimental study

Svampen nejlikbrosking bildar så kallade ”häxringar” i gräsmattor – mycket vanligt förekommande i svenska trädgårdar, parker, golfbanor, med mera. I folktron är en häxring spåren efter älvornas dans, men nu vet vi att den bildas av att en svamps underjordiska mycel gradvis växer utåt samtidigt som det dör i mitten. Svampen ger på så vis upphov till ett karakteristiskt ringmönster av mörkare gräs ovanför jordytan. Under säsong bildas fruktkroppar, det vi ser sticka upp från marken och kallar svampar, längs ringens kant.

I den nypublicerade artikeln utnyttjade Markus Hiltunen och hans kollegor häxringens tillväxtsätt för att undersöka genetisk variation i svampar. Häxringar lämpar sig väl för sådana studier eftersom det lätt går att särskilja olika individer av svampen i form av olika häxringar. Vidare kan man jämföra fruktkroppar från olika delar av en häxring för att studera skillnader i arvsmassan som uppkommit från mutationer under tillväxten av en enskild individ.

Genom att ta prover från fruktkropparna i en häxring kunde forskarna visa att den mesta nya genetiska variationen produceras i de relativt kortlivade svampsporerna, till skillnad från det långlivade mycelet.

– Resultaten påverkar vår bild av hur, och framför allt när, ny genetisk variation skapas inom populationer av svampar – en viktig pusselbit för att kartlägga evolutionens planlösa resa, säger Markus Hiltunen, forskare vid Uppsala universitet.

För mer information kontakta Markus Hiltunen, institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, tel: 0760731502, e-post: markus.hiltunen@ebc.uu.se

Hiltunen, M., Ament-Velásquez, S.L., Ryberg, M., and Johannesson, H. (2022). Stage-specific transposon activity in the life cycle of the fairy-ring mushroom Marasmius oreades. Proceedings of the National Academy of Sciences 119, e2208575119.