Hedersdoktorer utsedda av språkvetarna

Andrej Anatoljevitj Zaliznjak, professor i ryska och känd för sin forskning om de medeltida näverbreven från Novgorod samt Michèle Fruyt, professor i latin vid Paris IV Sorbonne, har utsetts till nya hedersdoktorer vid språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.

Professor Andrej Anatoljevitj Zaliznjak är en ledande lingvist, i synnerhet vad gäller ryska språket. Han hedras nu för de banbrytande insatser han gjort vad gäller vida områden inom rysk morfologi, accentologi, syntax och ”lingvistisk arkeologi".

Den forskning som blivit mest uppmärksammad under de senaste decennierna är den som rör läsning och tolkning av näverbreven. Dessa brev, skrivna på björknäver och framgrävda i framför allt Novgorod (det svenska Holmgård), utgörs av vardagliga meddelanden mellan enkelt folk, skrivna på ett för Novgorod specifikt skriftspråk. Vissa brev kan dateras så långt tillbaka som 1000-talet, även om de flesta är från 13-1400-talen. Bland brevskrivarna finns även kvinnor och barn, vilket tyder på att läs- och skrivkunnigheten i detta område var en helt annan än vi föreställt oss.  Forskningen kring näverbreven har ändrat synen på språksituationen under medeltiden och är av mycket stort vetenskapligt värde.

Zaliznjaks monografier kommer ut i ständiga nyutgåvor och har redan blivit klassiker. Ett av hans forskningsområden är rysk morfologi. År 1977 kom hans nu klassiska Grammatisk ordbok över ryska språket. De flesta av dagens datoriserade språkanalytiska program för maskinöversättning, datorstödd morfologisk analys etc bygger på principer som ligger till grund för detta verk. Ett annat stort forskningsområde rör accentologi.

Professor Michèle Fruyts Michèle Fruyt är en fransk forskare som har gjort betydande insatser för att skapa forskningssamarbeten och nätverk av olika slag, både inom och utom Frankrike. Hon har bland annat uppmärksammat den bristande den bristande kontakt mellan olika forskningstraditioner som beror på språkförbistring. Franskans ställning som internationellt språk har försvagats högst avsevärt på senare årtionden, vilket leder till att den franska forskningens landvinningar riskerar att bli försummade inom den av anglosaxisk tradition starkt dominerade lingvistiska forskningen.

Hennes forskningsområde är latinsk lingvistik, ofta ur ett historiskt perspektiv. Hon har forskat kring ordbildning och semantik, men har även intresserat sig för t.ex. grammatikaliseringsprocesser och för förhållandet mellan talspråk och skriftspråk. Fruyt bedriver varje år en omfattande seminarieverksamhet vid Sorbonne, evenemang där så gott som alla forskare inom latinsk språkforskning i Frankrike deltar, men till vilka också många utlänningar bjuds in. Hon har tagit initiativ till och leder ett omfattande franskt och internationellt samarbetsprojekt kallat DHELL som syftar till att uppdatera vår kunskap om framför allt latinets ordförråd.

För mer information, kontakta Gerd Haverling (ang Michèle Fruyt), tel: 070-537 2605, eller Karine Åkerman Sarkisian (ang Zaliznjak), tel: 018-471 13 00