Romanen Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius har haft stor betydelse för hur man i Finland, men även i Sverige, kommit att förstå sin historia. I boken ges den lutherska tron en nyckelroll i skildringen av den framväxande nationen Finland. Tron fungerar som modell för hur samhället ska organiseras, men berättar också vilka religiösa minoriteter som ska uteslutas.
Fredrik Lindström utses till Årets alumn vid Uppsala universitet 2024. Han får utmärkelsen för sitt livfulla sätt att understryka bildningens betydelse, och att han är en god förebild för både dagens och morgondagens studenter i en tid då det livslånga lärandet alltmer uppmärksammas. Som alumn vid Uppsala universitet har han i bästa mening utmärkt sig som folkbildare.
I en ny avhandling studeras hur samtalen till Kronofogdens kundservice går till. Vilken betydelse får samtalets form för den hjälp som inringarna får och för det arbete som Kronofogden gör. Analyser visar till exempel hur viktiga samtalen är för den gemensamma förståelsen. Ett av de problem kan vara att man använder ordet ”skuld” på olika sätt.
Småförlagen har under perioden 1970–2016 blivit allt viktigare för utgivningen av översatt litteratur i Sverige. I högre grad än tidigare är det mindre förlag som ger ut Nobelpristagare. Att förläggarna specialiserat sig på översättningar hänger ofta samman med ett personligt intresse för ett språk eller geografiskt område. De här slutsatserna dras i en avhandling svid Uppsala universitet.
När pluralböjningen avskaffades i svenskan vid mitten av 1900-talet var det ingen unik förändring, utan slutet på en större process som hade påbörjats redan under urnordisk tid. I hela den nordiska språkfamiljen har utvecklingen följt samma mönster mot färre verbformer, vilket ger nya insikter om hur språk förändras. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Svenska språket var friare på medeltiden än vad det är idag. I vart fall om man studerar användningen av verb och objekt och hur de förhåller dig till varandra. En bok har köpt och har köpt en bok var båda helt godtagbara varianter. Ordföljdens utveckling fram till dagens svenska beskrivs i en ny avhandling framlagd vid Uppsala universitet.
I nutida svenska kan man lova att inte bråka, men i fornsvenskan kunde man bara lova att bråka. Satsadverbial som inte och hjälpverb som ha förekommer i stort sett inte alls i fornsvenska infinitivfraser. Det är först på 1600- och 1700-talet som de börjar dyka upp.
I en ny avhandling i tyska från Uppsala universitet har Nicolaus Janos Raag sökt svar på frågan hur språket skapar kulturrelaterad betydelse i samband med kunskapsförmedling i ett medeltida kloster.
Bilmekaniker eller auto mechanic? Studenter på gymnasieskolans fordonsprogram har fått en ändrad självbild under de senaste 10 åren. Det beror delvis på att undervisningen till allt större del är på engelska, det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Tidigare studier visar att många har valt fordonsprogrammet för att meka med bilar och slippa läsa t ex språk. Nu måste de göra både och.
Språket i partiledardebatter i Sverige upprätthåller rasistiska strukturer. Även de partiledare som förespråkar öppenhet och antirasism väljer värderande ord som fortsätter att dela upp världen i ett ”vi” och ”dom” och som gynnar rasismen i samhället. Det framkommer i en ny avhandling från Uppsala universitet, där bland annat språket i partiledardebatter har studerats.
”Bättre fly än illa fäkta”. Det är ett av de 119 olika ordspråk som undersökts och presenteras i en ny avhandling från Uppsala Universitet. Ordspråken är populära och håller över tid, visar avhandlingen. De senaste 300 åren har de haft samma funktion, varit formulerade på samma sätt och betytt samma sak, säger Anders Widbäck, språkforskare som har ägnat många år åt ordspråken.
I ett mångkulturellt samhälle och en globaliserad värld behövs bra tolkar och i utbildningssammanhang och vid tester används ofta rollspel. Magnus Dahnberg har i en färsk avhandling från Uppsala universitet gjort en samtalsanalys och visar att olika saker mäts beroende på rollspelets upplägg.
Skiljetecken hjälper oss att se gränser och samband i en text. I en roman kan de dessutom hjälpa skribenter och läsare att bland annat skilja mellan olika röster och att imitera tonfall. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Alva Dahl undersökt interpunktionen i tre samtida romaner.
Vad tycker vi om svordomar egentligen och hur svär svenskar på engelska? Dessa är några av de frågor som forskarna i nätverket SwiSca, Swearing in Scandinavia, tar upp under en eftermiddag med öppna föreläsningar den 5 mars.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har språkvetaren Saga Bendegard studerat varför EU-texter anses mer svårlästa än motsvarande svenska texter. Resultaten visar att det behövs ny forskning och tolkning av vad som gör en text begriplig för olika människor i olika situationer.
Dialekter är något som alla kan relatera till och som väcker känslor. I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöker Mathias Strandberg de sammansatta ordens accentuering i Skånemålen. Dessa varierar på ett sätt som förbryllat forskare i över hundra år.
Fula ord finns och har alltid funnits. I en ny bok presenterar en grupp språkforskare från de nordiska länderna den senaste forskningen om svordomar. Hur används svordomar och vilka attityder har funnits till mäns och kvinnors svärande? Och vilka ord drog man till med när man ville säga något riktigt fult på 1600-talet?
Merja Kytö, professor i engelska vid Uppsala universitet, får Torgny Segerstedt-medaljen för sin framstående insats inom engelsk lingvistik.
För första gången sedan 1971 har en ny avhandling om ett turkiskt språk lagts fram vid Uppsala universitet. Zsuzsanna Olach har i avhandlingen analyserat en karaimisk bibelöversättning skriven med det hebreiska alfabetet. Den Halich-karaimiska dialekten är idag är praktiskt taget utdöd och avhandlingen utgör därför en viktig dokumentation som bidrar till bevarandet av det karaimiska kulturarvet.
Andrej Anatoljevitj Zaliznjak, professor i ryska och känd för sin forskning om de medeltida näverbreven från Novgorod samt Michèle Fruyt, professor i latin vid Paris IV Sorbonne, har utsetts till nya hedersdoktorer vid språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.