Hoten från infektionssjukdomar i fokus på Uppsala Health Summit 2017

Trots stora framsteg för hälsotillståndet i världen fortsätter infektionssjukdomar att utgöra ett stort hot. Alarmerande rapporter om utbrott av Zika, Ebola eller fågelinfluensa påminner om allvaret. Under toppmötet Uppsala Health Summit, samlas internationell expertis från olika sektorer för att tillsammans diskutera hur vi bäst kan värja oss från hoten.

75 procent av alla nya infektionssjukdomar är zoonotiska, alltså sjukdomar som smittar mellan människor och djur. Risken för utbrott ökar - en utveckling som förklaras av en rad drivkrafter t ex intensiv djurproduktion, klimatförändringar, befolkningstillväxt och vårt resande över världen. Den ökande utbredningen av antimikrobiell resistens innebär ytterligare en allvarlig dimension.

Nya epidemier kommer alltid att uppstå, men vi behöver bli bättre på att hantera hoten, som annars riskerar att bli förödande för enskilda patienter, familjer och för samhället som helhet.

Situationen varierar mellan olika delar av världen. I västvärlden måste vi vara beredda på i värsta fall storskaliga, men tillfälliga, utbrott. I låginkomstländer kan utbrotten bli svårare att hantera eftersom många där lever under ett relativt konstant tryck av t ex malaria, tbc och vattenburna sjukdomar.

Temat för Uppsala Health Summit 2017 handlar om hur vi bekämpar hoten från nya och återkommande infektionssjukdomar med hjälp av One Health, ett synsätt som utgår ifrån att vårt välmående är nära sammanflätat med djurens och miljöns. Enligt detta synsätt bör veterinärer, folkhälsoexperter, läkare, biologer, ekologer och samhällsvetare arbeta tillsammans för att förebygga, upptäcka och kontrollera spridning.

Årets möte syftar till att utveckla förslag på hur globala och lokala styrformer behöver förändras för att möta hot från infektionssjukdomar på ett långsiktigt hållbart sätt genom att tillämpa ett One Health-perspektiv.

Programmet kommer att täcka in olika aspekter av One Health-ansatsen, och bidra med perspektiv och erfarenheter från olika delar av världen och olika verksamheter, t ex forskning, industri, politik. Inspirerande plenumföreläsningar varvas med arbete i workshops.

- Hoten från zoonotiska infektionssjukdomar rör oss alla, var vi än bor på vår planet. Vi vill samla viktiga aktörer till en konkret diskussion om vad vi kan göra för att vara bättre förberedda. Epidemier kommer alltid att uppstå men det finns vägar att reducera deras påverkan och minska antalet människor som drabbas, säger Anders Malmberg, prorektor vid Uppsala universitet och ordförande i Uppsala Health Summits styrgrupp.

Bland föreläsarna finns bl a. Dr. Pierre Formenty, som leder WHO´s arbete med blödarfeber, antroplogen Paul Richards, författare till boken ”Ebola – How a People´s Sciences helped end an epidemic”, Hannah Akuffo, forskningsrådgivare på SIDA, Peter Dazsak, chef för organisation EcoHealth Alliance som verkar för att öka förståelsen för hur ekosystemens hälsa påverkar människans och vad som kan göras för att vända utvecklingen, samt Nederländernas chefsveterinär (CVO) Christianne Bruschke som ska berätta om hur landet hanterade ett utbrott av zoonosen Q-feber med hjälp av One Health.

- One Health-principen är den enda långsiktiga lösning som finns för att bemöta infektionshoten liksom för att bekämpa antibiotikaresistens. Vi måste skapa en kultur runt samverkan, ett samarbete som är gräns- och sektorövergripande, precis som infektionshoten, säger Marianne Elvander, f.d statsepizootolog vid SVA och ordförande i programkommittén för Uppsala Health Summit.

Inför mötet 2017 utlyser Uppsala Health Summit resestipendier för upp till fyra journalister som annars inte skulle ha möjlighet att delta. Syftet med stipendiet är att ge förutsättningar för en informerad rapportering runt infektionshot, genom att delta i hela konferensen och intervjua delegater och föreläsare.

Läs mer om årets Uppsala Health Summit.

För mer information kontakta:

Kerstin Stewart, biträdande projektledare, Uppsala Health Summit, Tel: 070-4250138, e-post: kerstin.stewart@uadm.uu.se

Uppsala Health Summit arrangeras av Uppsala universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU, Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt - SVA, Region Uppsala, Uppsala Monitoring Centre, Forte, Uppsala kommun och nätverket Världsklass Uppsala.

Bakgrundsinformation om One Health

2009 publicerade FAO, Världsorganisationen för djurhälsa (OIE), WHO och Världsbanken ett strategiskt ramverk för hur man ska minska riskerna kring smittspridning mellan människor och djur. Ramverket betonar vikten av det holistiska One Health synsättet. Sedan 2009 förekommer One Health alltmer ofta som strategi för internationella och nationella policy organisationer, framförallt inom antibiotika resistens. Som följd av Ebola utbrottet i Västafrika 2014, kallade WHO till ministermöte i Senegal 2016 för att diskutera hur man praktiskt kan implementera One Health policies i regionen.

På EU-nivå finns flera samarbetsprojekt som präglas av One Health, även här främst inom antimikrobiell resistens men även inom andra områden såsom rabieskontroll och salmonella. Det handlar främst om att samarbeta kring bevakning av utbrott och provmaterial. I Sverige bildades ett zoonoscenter 1997 på Statens Veterinäranstalt (SVA) efter direktiv från EU. I Sverige finns också ett zoonosråd som utgör en gemensam bas för myndighetsutövande inom zoonosområdet.

I Sverige finns en samarbetsplattform för forskare och hälsopersonal som går under benämningen One Health Sweden och som ingår i ett större internationellt nätverk. Syftet är att sammanföra forskare från olika discipliner, så att forskningskvaliteten ökar och resultaten kan komma till nytta i flera olika sammanhang.