Hur man behärskar passioner

Hur ska man behärska passioner när förnuftet inte ensamt lyckas med det? Minna Koivuniemi har undersökt frågan med hjälp av bland annat Spinozas tankar, och lägger fram sin avhandling i filosofihistoria vid Uppsala universitet den 24 maj.

Baruch Spinoza (1632-1677) är känd som en av de stora rationalisterna inom filosofin, och enligt Minna Koiviniemi är hans tankar av stor betydelse om man ska kunna reda ut det mycket komplexa förhållandet mellan passioner - det filosoferna brukade kalla emotioner - och förnuft.

- Enligt Spinoza behöver vi inte nödvändigtvis bara förnuftet, utan också vår föreställningsförmåga och externa medel för att kunna kontroller våra passioner, berättar hon.

En speciell typ av glädje som Spinoza kallar hilaritas är också särskilt
viktig. Hilaritas innebär ett glädjetillstånd som uppkommer i kroppen när den är i
jämvikt. Enligt Spinoza måste kroppen befinna sig i ett sådant tillstånd för
att vi ska kunna följa förnuftet.

- För att kunna nå en sådan jämvikt i kroppen menar Spinoza att vi måste använda oss av många olika typer av externa medel, bland annat nöjen. Det kan vara att njuta av god mat och dryck, parfymer, smycken, sport och teaterföreställningar, som han skriver i sin vackraste proposition i Etiken, berättar Minna Koivuniemi.

I avhandlingen visar hon också att det finns en koppling mellan Spinoza och klassiska författare, särskilt Ovidius verk Amores och Metamorphoses. Spinoza använder sig av förhållandet mellan Jason och Medea, två figurer ur den grekiska mytologin. Han citerar Medeas kända ord "Jag ser det bästa och gillar det, men jag följer det värsta", men
hittills har man inte riktigt förstått vilken innebörd orden hade för Spinoza. Koivuniemi visar genom sin läsning av Ovidius att Spinoza använder Medea som ett exempel på en kropp som inte är i jämvikt - Medea blir besatt av den modiga och vackra Jason, vilket gör att hon inte kan följa sitt förnuft.

Minna Koivuniemi har genomfört sina doktorandstudier inom ramen för ett samarbetsavtal mellan Uppsala universitet och Ecole Normale Supérieure des Lettres et Sciences Humaines i Lyon, Frankrike, vilket innebär att hon blir doktor både i Sverige och Frankrike. Tack vare samarbetet har hon haft möjlighet att dra nytta av två olika forskningstraditioner.

- I Sverige har jag lärt mig att skriva analytiskt och problemorienterat. Frankrike har å andra sidan starka traditioner i filosofihistoria, och det har varit mycket centralt för min forskning att få ta del av hur man där förhåller sig till gamla texter och deras sammanhang, berättar hon.

Kända Spinozaforskare från både Frankrike och Nordamerika kommer att närvara vid disputationen.

För mer information, kontakta Minna Koivuniemi, 070-155 14 76, e-post: Minna.Koivuniemi@filosofi.uu.se