Pressmeddelande -
Källkritik i skolan kräver mer än enstaka insatser
Det krävs mer än enstaka insatser om källkritik för att stärka elevers motståndskraft mot desinformation. En ny studie från Uppsala universitet visar att korta undervisningsinsatser om desinformation inte har någon långvarig effekt på gymnasieelevers förmåga att skilja mellan trovärdiga och vilseledande nyheter.
Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PLOS One och bygger på en studie med 459 svenska gymnasieelever.
Studien har genomförts med stöd av Skolforskningsinstitutet, och är en av de första som systematiskt undersöker de långsiktiga effekterna av olika undervisningsmodeller mot vilseledande information och desinformation i vanliga klassrum. Tre typer av insatser har jämförts: ett spel om propaganda och manipulation på sociala medier (Bad news), en digital workshop om faktagranskning (Nyhetsvärderaren) samt ämnesspecifika lektionsmoment inom samhällskunskap, historia, psykologi, naturvetenskap och bild.
Tre typer av insatser har jämförts:
– Bad News, ett webbaserat spel där eleverna i par under en lektion får prova på att själva sprida desinformation. Genom att använda strategier som känslomanipulation, trollning och polarisering lär de sig känna igen vanliga propagandatekniker. Avslutande klassdiskussion fördjupar förståelsen.
– Nyhetsvärderaren, ett digitalt självtest där eleverna individuellt övar på att bedöma nyheters trovärdighet. Testet tar cirka 20 minuter att genomföra och följs upp med gemensam diskussion i klassen om utmaningar i dagens nyhetsflöden.
– Ämnesspecifika lektionsmoment, som omfattade tre lektioner inom ämnena samhällskunskap, historia, psykologi, naturvetenskap och bild. Fokus låg på att integrera källkritik i ämnesundervisningen med hjälp av autentiska exempel och ämnesrelevanta diskussioner.
Källkritiken inte bättre efter tre månader
Trots att tidigare forskning pekat på att sådana insatser kan ha kortsiktiga effekter, visar den nya studien att elevernas källkritiska förmågor inte förbättrats särskilt mycket tre månader efter insatserna. Elevernas användning av digitala verktyg som omvänd bildsökning förblev låg och de flesta hade fortsatt svårt att identifiera vilseledande information. Däremot visade studien att elever som ansåg det viktigt att få tillgång till trovärdig information, och de som värderade demokratiska ideal högt, var bättre på att identifiera sann och falsk information.
– Resultaten visar att det inte räcker med enstaka lektioner eller spel. För att stärka ungdomars motståndskraft mot desinformation krävs mer långsiktiga och integrerade undervisningsstrategier. Skolan har en central roll i att rusta unga för ett liv i en offentlighet där digital källkritik är avgörande för demokratiskt deltagande. Källkritiska övningar behöver vara något som dyker upp med jämna mellanrum i undervisningen i olika ämnen och på olika sätt, säger Thomas Nygren, professor vid Uppsala universitet som har gjort studien.
Lärare vill ha prövat material
Under åren med sitt arbete med plattformen Nyhetsvärderaren och om hur unga utvecklar källkritik har han återkommande träffat på lärare som efterfrågar beprövade material för att undervisa om komplexa frågor som desinformation. På Nyhetsvärderaren finns färdiga lektionsupplägg, bildspel och lärarhandledningar för alla fem ämnen som använts i studien. Materialet är framtaget i nära samarbete mellan forskare och lärare och syftar till att på ett konkret sätt stötta undervisningen i digital källkritik och motverka vilseledande information och desinformation.
-Nu har vi resurser som är vetenskapligt prövade och enkla att använda i klassrummet. För att underlätta det finns allt undervisningsmaterial från studien fritt tillgängligt för lärare, säger Thomas Nygren.
Referens: Nygren, T., & Efimova, E. (2025). Investigating the Long-Term Impact of Misinformation Interventions in Upper Secondary Education. PLOS One. DOI: 10.1371/journal.pone.0326928
För mer information:
Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, e-post: nygrenth@gmail.com, thomas.nygren@edu.uu.se, telefon: 073-646 86 49
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Regioner
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
