Köer påverkade valdeltagandet negativt

Valdeltagandet i de allmänna valen 2022 sjönk mer i valdistrikt som hade långa köer till valurnorna, än i jämförbara distrikt utan köproblem. Men köbildningen kan bara förklara en liten del av minskningen i valdeltagande mellan åren 2018 och 2022.

En ny studie från Uppsala universitet har undersökt hur den omfattande köbildningen under de svenska valen 2022 påverkade valdeltagandet. Totalt sjönk valdeltagandet med tre procentenheter. 87 procent av befolkningen röstade 2018, och det sjönk till 84 procent år 2022.

- En av demokratins grundstenar är att alla medborgare ska ha goda och likvärdiga möjligheter att rösta. Att delta i val bör därför inte kräva mer tid och resurser än nödvändigt. Vi ville undersöka hur den ovanligt omfattande köbildningen 2022 påverkade människors benägenhet att rösta. Studien är viktig både för hur vi förstår väljarbeteende och för diskussionen om det svenska valsystemets utformning, säger Axel Cronert, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och en forskarna bakom studien.

Det saknas studier av hur köer påverkar valdeltagandet i länder som Sverige, med traditionellt mycket högt valdeltagande. Ett fåtal studier i andra länder har visat att långa köer vid vallokalerna kan avskräcka väljare från att rösta. I Sverige har längre köer vid röstmottagningen varit ovanligt men vid de allmänna valen 2022 rapporterades det om betydande köbildning.

Forskarna har undersökt hur valdeltagandet förändrades i de valdistrikt som hade problem med omfattande köbildning under valdagen, jämfört med i övrigt jämförbara distrikt utan köproblem. Som mått på köbildningen används uppgifter om hur sent valdistrikten i de 20 största kommunerna behövde hålla öppet innan den sista köande väljaren hade avlagt sin röst, kombinerat med uppgifter om köer under valdagen från enkäter till röstmottagare i tre större kommuner.

-Röstmottagarnas enkätsvar ger relativt gott stöd för att sen stängningstid är sammankopplat med köproblem under valdagen i stort, säger Marcus Österman.

Resultaten visar samstämmigt att minskningen i valdeltagande sedan 2018 var större i de distrikt som hade problem med köer än i jämförbara distrikt utan köer. Köernas betydelse för nedgången i valdeltagande uppskattas till cirka en procentenhet i ködrabbade distrikt. Forskarna ser även tecken på spridningseffekter, det vill säga att köproblem som uppstod i ett valdistrikt också negativt påverkade valdeltagandet i närliggande valdistrikt.

-Samtidigt tyder resultaten på att en del av de väljare som avstod från att rösta i sin ordinarie vallokal istället valde att gå till en förtidsröstningslokal som var öppen på valdagen, säger Axel Cronert.

Totalt sett tyder dock studien på att köproblematiken var relativt begränsad. Av de 40 procent av landets valdistrikt som ingår i studien behövde enbart drygt 3 procent hålla öppet mer än 15 minuter efter ordinarie stängningstid.

Därför bedömer forskarna också att köernas sammanlagda effekt på valdeltagandet i Sverige var liten. Inte ens den största skattningen i studien talar för att effekten överstiger 0,25 procentenheter, alltså som mest en tolftedel av den sammanlagda minskningen i riket på tre procentenheter mellan 2018 och 2022.

En slutsats som forskarna drar av studien är att risken för konsekvenser av köproblematiken bör tas på allvar.

-Våra resultat visar att även i Sverige, där många antas rösta av vana eller pliktkänsla, finns det gränser för hur länge väljarna är beredda att köa. I ködrabbade kommuner finns det skäl att överväga exempelvis fler valsedelställ, stärkt bemanning, och utökade möjligheter till förtidsröstning under valdagen. Ifall köerna 2022 har skapat en bild bland väljarna att det tar lång tid att rösta i svenska val finns risken att färre deltar även i kommande val, säger Marcus Österman.

Artikel: Cronert, Axel & Österman, Marcus (2023) ”Köer och valdeltagande i de allmänna valen 2022.” Statsvetenskaplig tidskrift, 125(4), https://statsvetenskapligtidskrift.org/ (Open Access) PDF: https://journals.lub.lu.se/st/article/view/25454/22397

För mer information:

Axel Cronert, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet,
e-post: axel.cronert@statsvet.uu.se, telefon: 0706-318506

Marcus Österman, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet,
e-post: marcus.osterman@statsvet.uu.se, telefon: 0737-139359