Konstgjorda slemhinnor kan göra implantat mer kroppsvänliga

Genom att använda muciner, stora kolhydratrika proteiner från djur eller människa, är det möjligt att skapa konstgjorda slemhinnor runt medicinska implantat. Det visar Tomas Sandberg i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 19 december.

När kroppen skadas till följd av en olycka eller en sjukdom, kan man ibland behöva kompensera för uppkommet funktionsbortfall genom att operera in ett konstgjort funktionellt material i kroppen, ett så kallat biomaterial eller implantat. Exempel på vanliga implantat är höftledsproteser, pacemakers och konstgjorda blodkärl.

Många av de grundmaterial som används i implantaten aktiverar dock kroppens immunförsvar, vilket ofta leder till svåra komplikationer för den enskilde patienten. En vanlig strategi för att minska dessa negativa sideffekter är att klä in materialets yta med en "kroppsvänlig" substans som gör att implantatet uppfattas som mer kroppseget.

Den forskargrupp som Tomas Sandberg jobbar i har tidigare utvecklat idén att stora kolhydratrika proteiner från slemhinnor, s.k. muciner, bör ha potential att användas som beläggningssubstanser för konstgjorda implantat.

Tomas Sandberg har studerat effekten av att belägga ett modellimplantat av plast med muciner från ko, gris respektive människa före kontakt med celler från det akuta immunförsvaret, s.k. neutrofiler. Han visar att plast belagd med mucin aktiverar neutrofiler i betydligt mindre utsträckning än obehandlad plast.

Dessutom indikerar detaljerade studier att mucinerna minskar immunreaktiva proteiners vanligen destruktiva effekt genom att gömma och stabilisera dessa på materialets yta.

- Eftersom det är mucinernas normala funktion i slemhinnorna tyder resultaten på att de sannolikt kan användas för att skapa konstgjorda slemhinnor runt implantat och därmed ge dessa mer kroppsegna egenskaper, säger Tomas Sandberg.

Läs mer på universitetsbibliotekets webbplats.

För mer information, kontakta Tomas Sandberg, tel: 018-51 44 36, 0730-575 288 eller tomas.sandberg@ytbioteknik.uu.se