Kostens fettkvalitet kan kopplas till sjukdom

Ett visst mönster av fett i blod, liksom fettsyremönster som kan kopplas till en kost rik på mättat fett, ökar risken för att drabbas av det metabola syndromet. Det visar biomedicinaren Eva Warensjö i sin avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 7 december. Resultaten ger stöd åt dagens rekommendationer när det gäller fettkvalitet i kosten. I dag är över en miljard människor i världen överviktiga. Detta medför en ökad risk för vanliga sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, det så kallade metabola syndromet och diabetes. För att utveckla dessa sjukdomar tycks typen av fett i kosten ha större betydelse än mängden. Dagens kostrekommendationer uppmanar oss att minska på mättat fett (fasta fetter t ex smör) och samtidigt öka intaget av omättat fett (mjukare fetter t ex rapsolja och olivolja). Vissa fetter är livsnödvändiga och måste tillföras kroppen med kosten. Andra fetter kan kroppen själv bilda med proteiner, exempelvis enzymet stearoyl-CoA-desaturase (SCD), som hjälper till att göra mättat fett omättat. Mönstret av fett i blod kan användas som en objektiv markör för kostens innehåll av fetter. Eva Warensjö har i sin avhandling studerat detta mönster samt markörer för de proteiner som bildar fett i kroppen (SCD) och relaterat dem till risken att drabbas av metabola syndromet samt till dödlighet. Dessutom har hon tittat på hur SCD och mönstret av fetter i blod påverkas av en kost rik på mättat fett, jämfört med en kost rik på rapsolja. Hon fann bland annat att både hög SCD och ett visst mönster av fett i blod var kopplat till dödlighet och ökad risk för att utveckla metabola syndromet - oberoende av vanliga riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Samma risker kunde kopplas till ett fettsyramönster från en kost rik på mättat fett. - Resultaten visar på betydelsen av rätt fettkvalitet i kosten för att möjligtvis förhindra uppkomst av dessa sjukdomar. Det stämmer bra med dagens kostrekommendationer, säger Eva Warensjö. Avhandlingen visar också att förändringar i genen som kodar för SCD är kopplad till bukfetma och störningar i kroppens sockeromsättning – vilket stämmer med resultat från djurmodeller. Flera av studierna har gjorts i ULSAM (Uppsala Longitudinal Study of Adult Men), som är en populationsstudie som startades 1970 när männen var 50 år. ULSAM är ett unikt forskningsmaterial för att studera sjukdomsrisk och dödlighet. För mer information, kontakta Eva Warensjö, tel: 018-611 76 62, 0706-913 931, e-post: Eva.Warensjo@pubcare.uu.se