Kulturen bestämmer när ett foster blir barn

Gränsdragningen mellan vad som sågs som "foster" och "barn" berördes på ett påtagligt sätt av kristnandets förlopp i Skandinavien under sen vikingatid och medeltid- bland annat genom nya begravningsritualer för späda barn. Det visar arkeologen Lotta Mejsholm i sin avhandling som hon lägger fram den 25 april vid Uppsala universitet. Hon ser paralleller med dagens abortdebatt.

I sin avhandling visar Lotta Mejsholm hur den tidiga barndomens sociala definitioner påverkades av kristnandeprocessen under sen vikingatid och medeltid i Skandinavien. Undersökningen baseras på medeltida skriftkällor och arkeologiskt material och fokuserar på förkristna och kristna normer kring barnutsättning, passageritualer och begravningstradition.

- Jag visar att samhälleliga normer kring barnbegränsande handlingar, rituell initiation och hantering av de mänskliga kvarlevorna efter döden i hög grad definierar den kulturella uppfattningen om människovärdet i livets början, säger Lotta Mejsholm.

I det förkristna samhället hade ett flertal passageritualer gradvis introducerat barnet, men under kristnandet ersattes dessa av det momentana dopet. Den förkristna "barndomskoden" medgav att det nyfödda barnet kunde avböjas genom utsättning innan den första passageriten, bröstgivningen, ägt rum. I Skandinaviens äldsta kristna lagar var kriminaliseringen av barnutsättning en av de högst prioriterade frågorna.

Det arkeologiska källmaterialet visar att praxis i fråga om begravning av späda barn genomgick en omvälvande förändring i samband med anammandet av den kristna begravningstraditionen. Gravmaterial från förkristen yngre järnålder innehåller ytterst få spädbarnsgravar, medan de är väl representerade under tidig medeltid. Dessutom var de ofta demonstrativt placerade på kyrkogårdarnas mest eftertraktade gravplatser, i takdroppet närmast kyrkobyggnaden.

- Det värde som kristendomens förespråkare tillskrev spädbarnet manifesterades alltså även i begravningshandlingarna, säger Lotta Mejsholm.

Dessa olikheter mellan förkristen och kristen tid motsvarar dock inte emotionella värden; barn hade inte ett "lägre värde" i det förkristna samhället. Det skriftliga källmaterialet visar att barn hade en integrerad plats i familjen och ett högt politiskt värde, bland annat beroende på arvsrätten. Under kristnandeprocessen övergick rätten att definiera en potentiell arvinge från familjen till kyrkan.

- Eftersom frågorna inte bara hade praktisk ekonomisk betydelse för hushållen, utan även stort symbolvärde, bidrog detta att öka det kyrkliga, institutionella inflytandet i samhället., säger Lotta Mejsholm.

Möjligheten att sätta ut ett barn innan det hade definierats som människa och familjemedlem var socialt accepterat och beroende av att gränsen mellan liv i vardande och fullvärdigt okränkbart liv upprätthölls. Utfördes det efter att fostret blivit ett barn definierades det som dråp eller mord. Detta är en gränsdragning som har giltighet även idag, menar Lotta Mejlsholm.

- Även dagens abortpolitik baserar sig på en överenskommen gräns mellan liv i vardande och fullvärdigt liv.

Spädbarnsbegravningarnas demonstrativa uttryck under tidig medeltid understödde den nya definitionen av spädbarnet som fullvärdig själslig varelse och motverkade därmed sannolikt barnutsättning. Också här finns en tydlig parallell till den dagsaktuella debatten om hanteringen av kvarlevor efter aborterade foster, menar Lotta Mejsholm.

- Sedan några år tillbaka är det praxis att kremera och deponera dessa på kyrkogården. Även om ceremonier saknas och det inte kallas regelrätta begravningar så har hanteringen troligen bidragit till aktualiseringen av abortfrågan. Detta eftersom handlingen i sig ifrågasätter gränsen mellan liv i vardande och okränkbart liv.

- Man kan använda historisk kunskap för att spegla vår tid. Min avhandling visar att barnet är relevant som studieobjekt inom arkeologin. Inte bara för att vi får veta mer om en tidigare osynlig samhällsgrupp, utan också för att vi påminns om våra egna handlingars makt att bekräfta eller ifrågasätta själva människovärdet.

Avhandlingen kan läsas på universitetets webbplats.

För mer information, kontakta Lotta Mejsholm, tel: 018-40 13 69, mobil: 070-389 53 33, eller mejsholm@yahoo.se