Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Läkemedel i miljön kan orsaka sänkt fertilitet och könsbyte hos grodor

Grodor är känsligare för hormonstörande miljögifter än vad man hittills trott. Hanliga yngel som får simma i vatten med relevanta nivåer av ett sådant ämne får sänkt fertilitet eller omvandlas till honor visar en avhandling av ekotoxikologen Irina Gyllenhammar vid Uppsala universitet. Disputationen äger rum den 26 september.

Ett stort antal läkemedel som vi människor använder släpps ut med avloppsvattnet och återfinns i vattendrag världen över. P-pilleröstrogenet etinylöstradiol har kopplats till reproduktionsstörning hos vilda fiskar men i övrigt vet vi alltför lite om hur vilda djur påverkas av läkemedlen. Irina Gyllenhammar har undersökt hur läkemedlen etinylöstradiol och klotrimazol, ett svampmedel som används i schampon och salvor, påverkar reproduktionssystemet hos grodor. Avhandlingen visar att låga, miljömässigt relevanta koncentrationer av etinylöstradiol orsakar sänkt fertilitet och könsbyte hos grodor.

- Dessa resultat visar att grodor är känsligare för östrogenlika miljögifter än vad man tidigare trott, säger Irina Gyllenhammar.

När grodyngel får simma i vatten med låga koncentrationer av etinylöstradiol utvecklar hangrodor äggstockar istället för testiklar. Detta har Irina Gyllenhammar påvisat hos två grodarter, vanlig groda (Rana temporaria) och afrikansk klogroda (Xenopus tropicalis). Det är under yngelstadiet som reproduktionsorganen börjar utvecklas hos grodor, en process som styrs av hormonsystemet. De hanar som exponerats för etinylöstradiol men som ändå utvecklar testiklar hade försämrad fertilitet som vuxna.

- De befruktade färre antal ägg vid parning än de obehandlade hanarna och de hade även en minskad mängd spermier i testiklarnas sädeskanaler. Många hongrodor som exponerats saknade äggledare vilket gör dem sterila, säger Irina Gyllenhammar.

Svampmedlet klotrimazol orsakade störd hormonproduktion hos klogrodan. Aktiviteten hos det östrogenproducerande enzymet aromatas förändrades i äggstockar, testiklar och hjärna. De viktigaste slutsatserna i avhandlingen är att reproduktionsförmågan hos vilda grodor skulle kunna påverkas negativt av hormonstörande miljögifter. Avhandlingen visar också att klogrodan är en lämplig modellart för att studera effekter av miljögifter på reproduktionssystemet.

Läs mer på Uppsala universitets webbplats.

För mer information, kontakta Irina Gyllenhammar, tel: 018-471 64 29, 070-687 33 92 eller irina.gyllenhammar@ebc.uu.se

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presstjänsten

Presskontakt Kontorstid alla dagar 070-167 92 96

Elin Bäckström

Presskontakt Pressekreterare Forskning, utbildning, övergripande 070-425 09 83

Linda Koffmar

Presskontakt biträdande presschef Forskning, utbildning, övergripande 018-471 1959

Sandra Gunnarsson

Presskontakt Pressekreterare forskning, utbildning, övergripande 073-469 75 92

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet

Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden

Besök våra andra nyhetsrum