Ny avhandling om det karaimiska språket

För första gången sedan 1971 har en ny avhandling om ett turkiskt språk lagts fram vid Uppsala universitet. Zsuzsanna Olach har i avhandlingen analyserat en karaimisk bibelöversättning skriven med det hebreiska alfabetet. Den Halich-karaimiska dialekten är idag är praktiskt taget utdöd och avhandlingen utgör därför en viktig dokumentation som bidrar till bevarandet av det karaimiska kulturarvet.

Zsuzsanna Olachs avhandling ger en analys av en översättning av den hebreiska bibeln till Halich-karaimiskan, en kiptschakturkisk språkvarietet som tidigare talades i Galicien i dagens Ukraina. Talare av det karaimiska språket har levat i olika delar av Östeuropa, bland annat Krim, Litauen, Polen och Ryssland. Deras historia går tillbaka till kiptjakiska grupper som under tidig medeltid konverterade till den karaitiska (gammaltestamentliga) konfessionen. Den karaitiska sekten uppstod sannolikt på 800-talet i den judiska diasporan i Bagdad och spreds sedan över stora delar av Mellanöstern, särskilt i Jerusalem och Byzans. Karaimernas konfession har spelat en avgörande roll för att de kunnat behålla sitt språk under många århundraden i dominanta slavisk-språkiga omgivningar. Orsaken är att de översatte de gammaltestamentliga texterna till karaimiska, som också — vid sidan av hebreiskan — användes i utövningen av religionen.

Den karaimiska bibelöversättning som analyseras i avhandlingen består av sextio utvalda sidor av ett 596 sidor långt manuskript skrivet med det hebreiska alfabetet. Zsuzsanna Olach har skapat en utförlig translitteration till latinalfabetet för att återge information som koderats i den hebreiska skriften. Syftet med den lingvistiska analysen är att beskriva vilka språkliga egenskaper som kopierats från hebreiskan till den karaimiska varietet som översättarna använt. Lars Johansons kodkoperingsmodell tjänar som ram för beskrivningen av de kontaktinducerade förändringarna. I inledningen ges information om Halich-karaimerna samt om tidigare studier av deras bibelöversättningar. Ett annat syfte är att bestämma vilken typ av bibelöversättning som texten representerar. Författaren drar slutsatsen att den karaimiska texten kan beskrivas som ‘a close resemblant translation type’ inom ramen för Sebastian J. Floors typologi av bibelöversättningar. Denna typ karakteriseras av att den formellt och semantiskt står mycket nära ursprungstexten, dvs. bibelhebreiskan, och endast uppvisar små anpassningar till karaimiskans struktur.

Uppsala universitet har en lång tradition inom karaimiska studier. 1690 besökte professorn i österländska språk, Gustaf Peringer Lillieblad, karaimerna i Litauen och skrev en rapport om deras språk och konfession för vetenskapsmän i Uppsala och andra delar av Europa. Karaimiska studier har återupptagits av den nuvarande professorn i turkiska språk, Éva Á. Csató Johanson, som bedrivit omfattande forskning om det karaimiska språket. Hon har också deltagit intensivt i revitaliseringen av språket i Litauen efter 1990. Uppsala ger idag karaimiska kurser som möter behov både hos de karaimiska samfunden och hos vetenskapsmän runtom i världen som bedriver karaimiska studier.

Disputationen äger rum den 17 november 2012.

Mer information om avhandlingen A Halich Karaim Bible Translation.

För mer information kontakta Zsuzsanna Olach, tel: 073-9837700, e-post: Zsuzsanna.Olach@lingfil.uu.se