Ny DNA-studie visar människans komplexa ursprung i Afrika

Khoe- och San-folken i södra Afrika spelar en viktig roll för att förstå människans evolutionära historia. De härstammar direkt från den första förgreningen på nu levande människors släktträd. Det visar en studie som letts från Uppsala universitet och presenteras i tidskriften Science nätversion idag.

Studien bygger på analys av 2.3 miljoner genetiska varianter från sju grupper av de klick-talande folken Khoe och San, totalt 220 individer från södra Afrika. Studien är den hittills största genetiska undersökningen av Khoe och San folken.

-    Vår studie visar att de flesta som identifierar sig som Khoe eller San är ättlingar till den tidigaste förgreningen i människans släktträd, säger försteförfattaren Carina Schlebusch från Sydafrika som gör sin postdoc vid Uppsala universitet.

Dessa folk tillhör en släktgren som skiljdes från andra folk för minst 100 000 år sedan. Detta var långt innan den moderna människans utvandring från Afrika, och även långt innan utvecklingsgrenen för Centralafrikas pygméer och Östafrikas jägarsamlare uppstod.

-    Den moderna människans ursprung i Afrika är mycket mer komplicerat än vad man hittills trott. Våra analyser av den genetiska variationen visar djupa förgreningar mellan olika afrikanska grupper, där den djupaste förgreningen innefattar Khoe- och San-folken , säger Mattias Jakobsson, Uppsala universitet, som lett studien.

-    Då den moderna människans börjar sprida sig utanför Afrika för 60-70 000 år sedan fanns det redan djupa förgreingar i människans släktträd. Våra data visar att det inte finns ett geografiskt ursprung, utan att flera populationer kan ha bidragit med gener till dagens moderna människor.

Studien visar också på en överraskande stor skillnad mellan olika grupper. Sanbefolkningen från norra Namibia och Angola skiljdes till exempel genetiskt från Khoe och San i Sydafrika redan för 25 000-40 000 år sedan. Studien belyser även hur boskapsskötsel spred sig till södra Afrika. Khoe bedriver traditionellt boskapsskötsel till skillnad från San som är jägarsamlare.

Analysen visar att Khoe härstammade från sydliga San-grupper som börjat med boskapsskötsel i samband med genetiskt tillskott från en östafrikansk grupp. Forskarna kunde också visa genetiska förändringar vid gener som är involverade i immunsystemet, som reglerar muskelstruktur och UV-känslighet, vilket kan vara anpassningar till miljön genom historien.

Då de genetiska data i studien omfattar den djupaste förgreningen bland nu levande människor kunde forskarna utveckla en metod för att undersöka vilka genetiska förändringar som pågick då den moderna människan uppkom för mer än 100 000 år sedan. Bland de fem gener som visade störst förändring i samband med den moderna människans utveckling fanns tre som styr skelettets utforming där mutationer i till exempel en gen har visats ge kraftiga ögonbrynsbågar och revbensformer som påminner om Neandertalare.

En av medförfattarna, professor Himla Soodyall från University of Witwatersrand, Sydafrika, har länge studerat Khoe och San-folken. Hon anser att resultaten är mycket intressanta och på ett tydligt sätt ger dessa folkgrupper en mycket framträdande roll i människans historia.

Professor Soodyall kommer tillsammans med Mattias Jakobsson och Carina Schlebusch från Uppsala universitet att presentera resultaten i Sydafrika, först vid University of Witwatersrand i Johannesburg och sedan under Heritage Day i Kalahari den 24 september tillsammans med San-grupper som deltagit i studien.

Länk till studien på tidskriftens webbplats.

För mer information, kontakta Mattias Jakobsson, mobil: 076-769 81 69  mattias.jakobsson@ebc.uu.se