Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Ny rapport: Högskoleverkets utvärderingar utvärderade

I en ny utvärderingsrapport redovisar Uppsala universitet i samarbete med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) en granskning av de utvärderingsmetoder som Högskoleverket använt vid sina utvärderingar av universitets- och högskoleutbildningar i Sverige. Ett antal förbättringar av utvärderingssystemet föreslås, bland annat att underlaget för bedömningarna bör breddas och att ett helhetsperspektiv ska främjas.

Den 1 januari 2011 introducerades ett nytt nationellt utbildningsutvärderingssystem i Sverige. I det utvärderingssystem som genomförs av Högskoleverket av utbildningar vid svenska universitet och högskolor ges kvaliteten på studenternas självständiga arbeten (examensarbeten) särskild vikt vid kvalitetsbedömningarna. Ytterligare bedömningsunderlag är lärosätenas självvärderingar och studenters uppfattningar om utbildningarna. Tanken är att utvärderingssystemet ska karakteriseras av likvärdighet, transparens och förutsägbarhet.

Inom högskolevärlden restes ett antal frågor inför introduktionen av Högskoleverkets utvärderingsmetod. Var metoden tillräckligt bra för att säkerställa tillförlitliga bedömningar? Bidrog metoden till utveckling av utbildningskvaliteten?

Uppsala universitet har nu, i samarbete med SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor, gjort en utvärdering av den första omgångens granskningar av Högskoleverket – den omgång som i huvudsak omfattade samhällsvetenskapliga utbildningar.

En av utgångspunkterna för utvärderingen var att ur ett lärosätesperspektiv försöka belysa huruvida de förväntningar och farhågor som fanns inför introduktionen besannats. De frågor man ställt sig är bland annat:
- Har kravet på likvärdighet transparens och förutsägbarhet uppfyllts?
- Har andra, oförutsedda effekter visat sig?
- Hur skulle systemet kunna förbättras?

Utvärderingen har genomförts av Annika Lundmark och Maivor Sjölund på uppdrag av Uppsala universitet. Båda har stor erfarenhet av utvärdering och kvalitetsutveckling och har tidigare arbetat med dessa frågor inom Uppsala universitet.

I utvärderingsrapporten, som bygger på en analys av Högskoleverkets yttranden och ett antal intervjuer, föreslås olika förbättringar av Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering.

-  En viktig utgångspunkt för förslagen är att det självständiga arbetet inte kan betraktas som ”kronan på verket”. Underlaget för bedömningarna bör breddas och ett helhetsperspektiv ska främjas, menar Annika Lundmark.

Här är några av de förbättringsförslag till utvärderingssystemet som utredarna vill lyfta fram:
•    Självvärderingarna måste få en större betydelse. Högskoleverkets vägledning för utarbetandet av självvärderingen måste vara utformad så att den ur ett lärosätesperspektiv i högre grad uppfattas som styrande och i realiteten används av alla bedömargrupper. Det kvalitetsarbete som bedrivs inom utbildningen bör redovisas och kommenteras i självvärderingen.
•    Examinationens innehåll och form bör få en mer central roll i bedömningen.
•    Platsbesök bör genomföras regelmässigt. Det gäller särskilt i de fall bedömargruppen överväger omdömet bristande kvalitet och för yrkesexamina.
•    Alltför atomistiska bedömningar måste undvikas där rent metriska sammanställningar ligger till grund för slutomdömet. Bedömarna måste på ett självklart sätt utifrån sin sakkompetens kunna göra en bedömning grundad på akademiska normer, vilket innebär att ett mer tydligt helhetsperspektiv i bedömningen främjas. I detta ingår att bedömarna gör en kvalitativ helhetsbedömning och att det samlade omdömet präglas av att helheten kan vara något mer än summan av delarna.
•    Det måste finnas ett uttalat utvecklingsperspektiv i utvärderingssystemet.
•    Ytterligare ansträngningar måste göras för att beakta effekterna av utvärderingsresultaten i ett internationellt perspektiv.

-  Förhoppningen är att utvärderingsrapporten ska utgöra ett värdefullt underlag för alla som vill få ökad kunskap om hur rådande system fungerar, säger Åsa Kettis, utvärderingschef vid Uppsala universitets enhet för kvalitet och utvärdering. Jag hoppas dessutom att den ska vara till nytta för dem som ska skissa på ett framtida system – ett som både förmår ge tillförlitlig information om kvaliteten på svensk högre utbildning och driva densamma framåt.

Ladda ned och läs rapporten: Håller utvärderingsmetoden tillräcklig kvalitet? En uppföljning vid Uppsala universitet av Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014, första omgången

Kontaktpersoner:
Åsa Kettis, utvärderingschef vid Uppsala universitets enhet för kvalitet och utvärdering, tel 070-4250330
Rapportens författare:
Annika Lundmark, tel 0760-277940
Maivor Sjölund, tel 072-725 53 81

Ämnen

Regioner


Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Kontakter

Linda Koffmar

Presskontakt biträdande presschef Forskning, utbildning, övergripande 018-471 1959

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden
Besök våra andra nyhetsrum