Ny studie visar på utmaningarna för Kinas bioteknikindustri

I en avhandling från Uppsala universitet har Åse Linné undersökt hur ett land som Kina trots både bristande industriell bas och forskningsstruktur skapar biotekniska läkemedel. Resultaten visar bland annat på betydelsen av landets militära forskning och utmaningarna med ett underutvecklat sjukvårdssystem med stark tilltro till traditionell kinesisk medicin.

Det är inte bara länder i västvärlden som fokuserar på att skapa innovationer baserade på nya forskningsrön. Sedan 1978 har Kina alltmer investerat i att skapa ”high-techindustrier” i syfte att modernisera Kina och skapa en ”socialistisk marknadsekonomi”. Bioteknikindustrin är en av dessa industrier men med tanke på Kinas svaga forskningsbas bland annat på grund av Kulturrevolutionen (1966-1976) och att Kina traditionellt fokuserat på tung industri och försvarsindustrin kan Kinas satsningar på bioteknik verka utmanande.

- Med tanke på den utveckling som Kina haft sedan 1978, kommer Kina att bli en viktig aktör i framtiden gällande biotekniska läkemedel. Forskningsbasen har stärkts oerhört och Kina är näst efter USA det land som har flest vetenskapliga publikationer, säger Åse Linné, vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Hon har genomfört en fallstudie bestående av fem olika biotekniska läkemedelsprocesser som visar på hur biotekniska läkemedel utvecklas, produceras och används. Studien visar att bland hundratals utvecklingsprojekt har ett fåtal nått storskalig användning. Den visar specifikt på tre komponenter som viktiga vid skapandet av dessa läkemedel i Kina, den kinesiska statens aktiva inblandning, användningen av militär forskning och användningen av transnationellt nätverkande.

- Att den kinesiska staten är involverad är föga förvånande men det är intressant att se på vilket sätt detta sker, säger Åse Linné.

Hon har sett att den kinesiska staten ”öppnar upp” för interaktion mellan olika företag och organisationer, oavsett om dessa är privata eller statliga, militära eller civila, nationella eller internationella. Dessutom är statliga organisationer direkt aktiva i skapandet, bland annat genom statliga labb som utvecklar ny bioteknisk kunskap, genom statliga företag som tillverkar dessa läkemedel och genom statliga sjukhus som använder dessa läkemedel.

Även den kinesiska militärforskningen är viktig för landets utveckling av biotekniska läkemedel. Det är tydligt att militära forskningsenheter har varit viktiga i utvecklandet och skapandet av ny kunskap, vilket kan härledas till att de var dessa enheter som klarade sig bäst efter Kulturrevolutionen. Militären tillhör en av Kinas mest sofistikerade organisationer. Även resurser från andra länder har varit viktiga för läkemedelsutvecklingen för landet. Kina har med hjälp av samarbete med andra organisationer i andra länder fått tillgång till ny biotekniskkunskap som har används i skapandet av biotekniska läkemedel.

Kina står dock inför flera utmaningar gällande utvecklingen av biotekniska läkemedel. Det finns få tekniskt avancerade företag och den historiska bakgrunden med planekonomi har påverkan på banden mellan forskning och industri. Det kinesiska sjukvårdsystemet är också underutvecklat och endast 30 procent av befolkningen har sjukvårdsförsäkring. Dessutom är det mest generiska kemiska läkemedel och TCM (traditional chinese medicine) i omlopp i systemet.

Just de bristande sjukvårdsförsäkringarna kan leda till problem i landet, menar Åse Linné, eftersom detta kan leda till att många kineser känner sig tvingade att ställa upp i kliniska studier. Utvecklingen pekar dessutom mot att allt fler internationella företag genomför kliniska studier i Kina.

För mer information, kontakta Åse Linné, tel: 018-471 14 95, 0707-727267