Så formades politiken kring svenska sexköpslagen

Politik handlar lika mycket om att formulera problem som att lösa dem. Vad är exempelvis problemet med prostitution? I sin avhandling har Josefina Erikson vid Uppsala universitet använt frågan om den svenska sexköpslagen som exempel för att utforma en modell som förklarar dynamiken i politiska beslutsprocesser.

Prostitutionsfrågan är en fråga där det har pågått och alltjämt pågår en meningsstrid om hur saken bör uppfattas. Somliga ser prostitution i sig som ett problem sprunget ur ett samhälle där kvinnor är förtryckta och utnyttjade. Andra menar att problemet ligger i samhällets intolerans mot sexualitet som avviker från normen. Beroende på hur problemet formuleras möjliggörs vissa lösningar och andra försvåras.

Josefina Eriksons avhandling utforskar nya vägar för att kunna förstå hur politik skapas. Med den svenska sexköpslagen som ett exempel på en kontroversiell fråga där det finns uttryckliga meningsskiljaktigheter om ”problemet”, utformas en modell för att förstå dynamiken i politiska beslutsprocesser.

- I ett så omstritt fall som sexköpslagen tydliggörs vikten av att både undersöka de processer där politiska problem konstrueras och aktörernas uppfattningar och handlande för att förstå hur politik skapas, säger Josefina Erikson.

Tidigare forskning om policyskapande har antingen fokuserat på hur idéer formuleras, eller på aktörers strategier. Den analysmodell som Josefina Erikson presenterar fångar interaktionen mellan aktörer, idéer och omgivningen för att på ett mer uttömmande sätt förstå hur politik blir till. Modellen används sedan för att förklara hur den svenska sexköpslagen fick den utformning som den har.

I den första delen belyser avhandlingen hur en socialpolitisk förståelse av prostitution som ett socialt problem kopplat till misär och fattigdom, successivt fick ge vika för en kriminalpolitisk förståelse av prostitution som ett brott. Därigenom flyttades ansvaret för problemet från samhället till den enskilde sexköparen. Jämställdhetsaspekten som blev ett dominerande inslag i debatten på 1980- talet möjliggjorde en politisk åtgärd där endast köparen straffades och 1998 kriminaliserade Sverige köp av sexuella tjänster.

I den andra delen av avhandlingen kompletteras analysen av de olika uppfattningarna av prostitution med en analys av hur aktiva politiker har uppfattat sina möjligheter att agera i frågan och hur de har arbetat för att driva prostitutionsfrågan på olika sätt. Exempelvis har deras möjligheter att samarbeta med varandra tydlig koppling till hur problemet formulerades. Mycket specifika problemformuleringar försvårade samarbete medan enighet kring vagt formulerade problem istället riskerade att få oanade konsekvenser.
Avhandlingen ger nya insikter om hur sexköpslagen infördes och om hur politik skapas mer generellt.

Läs mer om avhandlingen och ladda ner den.

För mer information kontakta Josefina Eriksson, tel: 018-471 1313, 0704-352 901, e-post: Josefina.Erikson@statsvet.uu.se