Skolan formades av förväntad konkurrens

Idén om att skolor ska konkurrera med varandra påverkar inte bara hur skolor organiseras, utan kan också sprida sig till relationerna mellan elever, lärare och föräldrar. Det kan i sin tur bidra till ökad betygshets och stressrelaterade problem. Det visar en ny fallstudie av en kommunal gymnasieskola som startades efter friskolereformen.

I den nya studien har forskarna följt en kommunal gymnasieskola som grundades 2005. Kommunpolitikerna hade då sett hur allt fler privata skolor etablerade sig i storstäderna och förväntade sig en liknande utveckling i den egna kommunen.

− Hela tillblivelsen av den här skolan skapades kring att man tänkte sig att konkurrenterna skulle vara privata aktörer som skulle komma och ta eller attrahera väldigt duktiga elever. För att kunna möta det, startades en gymnasieskola som kom att bli en slags elitskola, säger Maria Blomgren, professor i företagsekonomi och studiens försteförfattare.

Präglades av konkurrenstanken

Forskarna kunde se att den förväntade konkurrensen styrde det mesta när skolan etablerades – alltifrån geografisk placering och lokaler, till vilka lärare som anställdes, vilken pedagogik som användes och vilken profil och skolidentitet som valdes. Men konkurrensen kom inte. Det dröjde hela 16 år innan privata gymnasieskolor etablerade sig i kommunen. Det som istället följde direkt efter att skolan startade var att det uppstod konkurrens med de andra två befintliga kommunala gymnasieskolorna.

− Den nya skolan hade en stark akademisk prägel som appellerade till särskilt duktiga och studieinriktade elever med akademiskt utbildade föräldrar. Detta ledde till att skolan på kort tid utkonkurrerade de andra kommunala skolorna i termer av ansökningar och antagningspoäng, säger Maria Blomgren.

Ökad betygshets och stress

I studien framkom också att konkurrensen inte begränsades till att gälla mellan skolorna – den vandrade också in i relationerna mellan elever, lärare och föräldrar på den nya gymnasieskolan.

– Vi kunde se hur konkurrens som idé 'smittade' av sig och spred sig till olika typer av relationer, vilket ledde till ökad betygshets och att fler råkade ut för stressrelaterade problem.

I intervjuer framkom till exempel hur föräldrar drev på för att försäkra sig om att deras barn skulle få bra betyg.

− Det finns ju ett begrepp som kallas F-varning, det vill säga att lärare varnar elever som riskerar att bli utan betyg. Men här blev det tvärtom. Att föräldrar föreslog att man skulle varna om eleverna inte fick A.

För snäv debatt av marknadsanpassning

Ekonomiforskare brukar intressera sig för vad konkurrens innebär när den redan är på plats. Den aktuella fallstudien visar dock att reformer som inför konkurrens är mer genomgripande än man antagit, eftersom deras effekter börjar långt tidigare.

− Debatten om marknadsanpassning har varit för snävt inriktad. Vår studie visar att bara förväntan om konkurrens har en starkt styrande påverkan och skapar påtagliga effekter redan innan den realiserats, säger Maria Blomgren och fortsätter:

− Det finns normalt sett en tilltro att det automatisk uppstår konkurrens så fort politiska beslut fattas som tillåter den. Men konkurrens uppstår inte alltid av sig själv – den måste ofta organiseras fram.

Fakta

Gymnasieskolan som studien bygger på ligger i en stad i Sverige. Skolan är anonymiserad av hänsyn till deltagarna i studien. Studien bygger på intervjuer med representanter från kommunen, fyra av skolans rektorer, lärare och studenter. Forskarna har också använt statistik från Skolverket om elevernas upplevelser och mående samt gått igenom politiska dokument och annat material om skolans tillkomst och utveckling. De har också tittat på skolans hemsida och inlägg från sociala medier. Genom dokument och intervjuer följer de skolan från 2003 till 2022.

Artikel

Blomgren, Maria, Arora-Jonsson, Stefan and Westergren, Jakob. "Between Equality and Competition: The Organisational Consequences of Imagined Competition" Journal of Organizational Sociology. DOI: 10.1515/joso-2025-0013

För mer information

Maria Blomgren, professor i företagsekonomi vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet

E-post: Maria.Blomgren@fek.uu.se
Telefon: 018-471 13 92