Snäv diskussion om åldrande och bilkörning

Diskussionen om åldrande och bilkörning inom svensk transportpolitik har fokuserat på körkortsfrågor, vilket gör att perspektivet blir snävt. Andra frågor som anpassning av fordon, trafikmiljö och hastighet har hamnat i bakgrunden. Det visar sociologen Satu Heikkinen i sin avhandling, som hon försvarar vid Uppsala universitet den 23 maj.

I avhandlingen "Att köra eller inte köra - Hur de äldre, åldrande och bilkörning har diskuterats i svensk transportpolitik" har Satu Heikkinen undersökt föreställningar om äldre människor som kör bil genom att studera svensk statlig transportpolitik. Som material har hon i första hand använt sig av riksdagstryck och regeringsdokument. Hon har dessutom studerat hur äldre människor som kör bil kategoriseras i förhållande till andra trafikanter.

Ett återkommande samtalsämne i transportpolitiken från 1930-talet och framåt är ifall förare som uppnått en viss ålder bör genomgå regelbundna körkortskontroller. Sådana regler finns i flera andra europeiska länder men inte i Sverige.

- Den svenska diskussionen om åldersbaserade kontroller av förarna handlar mer om körkortsfrågor och problematiseringar som är baserade på körkortssystemet än om trafiksäkerhet och trafikolyckor, säger Satu Heikkinen.

Detsamma gäller även mer generellt för diskussionerna inom transportpolitiken, menar hon. Fokus ligger på körkortsfrågor för äldre människor som kör bil, medan flera andra frågor som anpassning av fordon, trafikmiljö och hastighet hamnar i bakgrunden.

- Även vikten av rörlighet och äldre människors behov av att resa, som blivit en viktig fråga i transportpolitiken sedan början av 2000-talet, är till stor del en körkortsfråga.

I avhandlingen diskuterar Satu Heikkinen också hur föreställningarna om äldres bilkörning uttrycker en mer generell föreställning om äldre människor. Hon liknar det vid en ålderstrappa, där det nedersta trappsteget symboliserar nedgång och förfall. För äldre som kör bil handlar detta nedersta steg om utträde, att köra eller inte köra.

- Det märks också på mitt material att föreställningarna har förändrats, eller snarare förskjutits, på senare år. Medan man förr uppmärksammade förhöjda risker med äldre bilförare och talade om vikten av att sluta köra vid rätt tidpunkt tar man i dag istället upp fördelen med att fördröja utträdet och om vikten av att äldre fortsätter att köra bil, säger hon.

Läs mer om avhandlingen på Uppsala universitets webbplats.

För mer information, kontakta Satu Heikkinen, 013-20 41 12, 070-943 04 96, e-post: satu.heikkinen@vti.se