Sorgen saknas i grundskolors krisberedskapsplaner

Grundskolors krisberedskapsplaner fokuserar i stor utsträckning på praktiska åtgärder vid dödsfall, men i betydligt mindre grad på hur barn i sorg ska få långsiktigt psykosocialt stöd. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, där forskare har analyserat 45 krisplaner från grundskolor runt om i Sverige.

Resultaten visar att de flesta planer innehåller checklistor för vad skolan ska göra vid ett dödsfall, liksom rutiner för minnesstunder och andra ceremonier. Däremot är beskrivningarna av psykosocialt stöd ofta begränsade, otydliga eller helt frånvarande, särskilt när det gäller hur skolan ska följa upp och stödja elever över tid.

Långvariga konsekvenser av dåligt stöd

- Skolan spelar en avgörande roll i att stödja barn i sorg. Tidigare forskning visar att när stödet brister finns risk för långvariga konsekvenser för barns psykiska hälsa och skolgång. Samtidigt kan rätt stöd bidra till återhämtning och stärkt välmående, säger Rakel Eklund som är en av forskarna bakom studien.

Studien bygger på en genomgång av 45 krisplaner från svenska grundskolor. Skolorna valdes ut slumpmässigt från tre delar av landet: Norrland, Svealand och Götaland, med 15 skolor från varje region. Forskarna kontaktade totalt 73 skolor för att få in 45 krisplaner till studien.

Gamla teorier hänger kvar

De krisplaner som tar upp sorgearbete utgår ofta från äldre teorier om sorg, där sorg beskrivs som en linjär process i olika faser. Modern forskning visar dock att barns sorg är mer komplex och varierar över tid. Studien pekar också på att barns egna perspektiv och delaktighet sällan lyfts fram i planerna.

Forskarna efterlyser därför uppdaterade riktlinjer för skolors krisarbete där också död och sorg inkluderas.

Mer sammanhållet arbete behövs

- Modern forskning måste integreras, ett långsiktigt psykosocialt stöd tydliggöras och barns egna röster måste få större utrymme. Ett mer sammanhållet och kunskapsbaserat arbete kan ge bättre förutsättningar för att möta barns behov vid sorg och förlust i skolmiljön, säger Rakel Eklund.

Artikel: Eklund, R., Nyström, A. S., Dyregrov, A., Sveen, J., & Lytje, M. B. (2026). Crisis management plans in Swedish compulsory schools: Do they address death and grief? Death Studies, 1–13. DOI: 10.1080/07481187.2026.2659106

Kontaktuppgifter:

Rakel Eklund, docent och biträdande universitetslektor, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, vid Uppsala universitet, e-post: rakel.eklund@uu.se , mobil: 073-469 75 76