Små ökningar av fysisk aktivitet kan minska dödligheten
En rask promenad på fem minuter extra om dagen skulle potentiell kunna förebygga många dödsfall. Det visar ny forskning baserad på data från över 135 000 äldre personer.
En rask promenad på fem minuter extra om dagen skulle potentiell kunna förebygga många dödsfall. Det visar ny forskning baserad på data från över 135 000 äldre personer.
Patienter som börjar sin blodtrycksbehandling med så kallade ARB-läkemedel fortsätter i högre grad med samma medicin jämfört med patienter som startar med andra preparat. Att välja rätt läkemedel redan från början kan därmed förbättra både hälsa och livskvalitet – och samtidigt minska vårdkostnaderna. Det visar en ny studie där data från 340 000 patienter har undersökts.
Människor som exponerats för både PFAS och PCB:er, har ökad sannolikhet att insjukna i multipel skleros (MS). De nya forskningsresultaten baseras på analyser av blodprover från över 1 800 personer i Sverige och utgör en av de mest omfattande studierna hittills av hur kemiska miljöexponeringar kan påverka MS-utveckling.
En hälsosam nordisk kost, hög på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker men med liten andel mättat fett, kan hjälpa till att behandla både typ-2 diabetes och fettlever. Det visar en ny klinisk studie där forskarna jämfört tre olika typer av kost.
Kvinnor som under barndomen varit utsatt för flera traumatiska upplevelser har jobbigare förlossningar än andra. De drabbas mycket oftare av akut kejsarsnitt, stora blödningar, havandeskapsförgiftning och behöver mer antibiotika. Det visar en ny studie med 1 253 kvinnor, som följts från tiden före förlossningen till ett år efteråt. Kvinnor med många barndomstrauman, hade flest komplikationer.
Den elakartade barnhjärntumören medulloblastom drivs av proteiner långt inne i cancercellerna som det ofta inte finns några verksamma läkemedel mot. Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en ny genetisk teknik som gör det möjligt att angripa tumörceller med förhöjda nivåer av sådana proteiner.
En ny studie som undersöker om hormonella preventivmedel påverkar risken för bröstcancer visar att vissa gestagener – särskilt desogestrel – är kopplade till en högre risk för bröstcancer. Studien baseras på över två miljoner kvinnor och tonårsflickor i Sverige.
Gravida kvinnor med D-vitaminbrist kan drabbas av osteomalaci – en form av benuppmjukning. En ny studie visar att tillståndet ökar risken för att förlossningen behöver avslutas med sugklocka eller akut kejsarsnitt femfaldigt. Muskelsvaghet till följd av D-vitamin- och kalciumbris kan, tillsammans med de bäckenförändringar som historiskt förknippats med osteomalaci, vara en möjlig förklaring,
AI kan användas för att hitta livmoderhalscancer hos kvinnor i resurssvaga delar av världen. För att det ska fungera krävs dock investeringar i vårdpersonal, tillförlitliga försörjningskedjor och förtroende i samhället. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Helsingfors universitet där forskare testat en AI-stödd analys på landsbygdssjukhus i Kenya och Tanzania.
Färre än en procent av personerna som bytt juridiskt kön väljer att återgå till könet de fick vid födseln. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där forskarna undersökt hur stabilt ett könsbyte är över tid.
Diabetes – en tyst pandemi, är temat för årets Olof Rudbeckdag, som äger rum den 17 oktober på Akademiska sjukhuset. Under dagen kommer det att bjudas på föreläsningar av framstående forskare. Bland annat går det att lyssna på professor Per-Ola Carlsson på temat "Kan utvecklingen av typ 1-diabetes förebyggas eller botas?" och professor Tove Fall om "Arv eller miljö – vad beror typ 2-diabetes på?"
En ny studie visar att det finns olika sorters siklöjor i svenska vatten, med olika genetisk anpassning till var och när leken sker. Studien är gjord på fiskar från insjöar samt från Bottenviken och närliggande älvar. Den här nya kunskapen kan användas för en hållbar förvaltning av arten. Forskarna vill nu undersöka om det är så att lekplatsen påverkar kvaliteten på löjrommen.
Föräldrar till barn som diagnosticeras med typ 1-diabetes förlorar inkomst åren efter diagnosen. Mammorna drabbas hårdast, framför allt om deras barn insjuknat i förskoleåldern, visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i Diabetologia.
I den största nordiska studien hittills kring matstrupscancerkirurgi ser forskarna tydliga bevis för att avlastning med så kallad sond kan förebygga svåra komplikationer. Resultaten utmanar en trend med mindre sondanvändning efter stora kirurgiska ingrepp. Studien har letts från Uppsala universitet och publiceras nu i Lancet Regional Health Europe.
En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har identifierat tre nyckelgener som styr hur den aggressiva hjärntumören glioblastom sprider sig i hjärnan. När forskarna slog ut generna hos försöksdjur förändrades tumörens spridningsmönster. I flera fall förlängdes också överlevnaden.
Överlevnaden för de flesta män med prostatacancer som fiår behandling enligt moderna riktlinjer är god och majoriteten av drabbade män dör av andra orsaker än av cancer. Det visar en studie från Uppsala universitet i den vetenskapliga tidskriften Journal of the National Comprehensive Cancer Network.
Riktade utbildningsinsatser för både vårdpersonal och föräldrar ökar markant mängden hud-mot-hudkontakt mellan nyfödda och deras föräldrar under det första två dygnen efter förlossning. Andelen bebisar som fick nästan 24 timmars hudkontakt det första dygnet ökade från 33 procent till 58 procent. Det visar en ny studie från Uppsala universitet.
Att bli mamma efter 40 blir allt vanligare – men det kan innebära en ökad risk för barnet. En ny studie, baserad på data från över 300 000 förlossningar visar att barn till äldre mödrar oftare föds för tidigt eller med komplikationer, särskilt när mamman är 45 år eller äldre.
Med hjälp av 3D-skrivare har forskare vid Uppsala universitet lyckats skapa en modell som liknar mänsklig nervvävnad. Modellen som kan odlas fram från patentens egna celler, gör det möjligt att testa nya läkemedelsbehandlingar i labbmiljö.
Tack vare labbodlade miniatyrtarmar har forskare vid Uppsala universitet lyckats kartlägga hur det går till när elakartade Shigella-bakterier infekterar människans tarmvävnad. Studien visar att det nu är möjligt att använda sig av odlade mänskliga organ för att studera en rad andra allvarliga infektioner.