Starkt samband mellan tarmbakterier och metaboliter

Det finns starka kopplingar mellan bakterier som lever i tarmen och nivåerna av små molekyler i blodet – så kallade metaboliter. Det visar en ny studie, som letts av forskare från Uppsala universitet och Lunds universitet, som nu publiceras i tidskriften Nature Communications.

Peer-review/observational study/people

Studien bygger på storskaliga detaljerade analyser av avförings- och blodprover från 8583 deltagare i Swedish CardioPulmonary bioImage Study, Scapis. Projektets syfte var att bidra till den växande kunskapsbasen om hur tarmfloran påverkar människors hälsa, och resultatet är fritt tillgängligt för forskarsamhället genom en katalog som publicerats online.

- Tidigare studier har visat att det stora bakteriesamhället i vårt matsmältningssystem producerar en mängd olika molekyler, med potential att tas upp i vår cirkulation och påverka vår hälsa. Omvänt kan läkemedel eller födoämnen påverka bakteriesammansättningen i tarmen. Karakterisering av dessa samspel är ett viktigt steg mot att förstå effekterna av tarmfloran på hälsan, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet som koordinerat studien tillsammans med forskare från Lunds universitet.

De senaste tidens tekniska framsteg har möjliggjort storskalig karakterisering av bakteriesamhällen i biologiska prover. Denna karakterisering görs numera genom att läsa av det genetiska materialet i provet och jämföra resultatet med kända bakteriematerial. Framsteg inom kemin har ytterligare möjliggjort stora samtidiga mätningar av små ämnen i blodet. Scapis-studien representerar en av de största samlingarna i världen av båda dessa typer av data. I den här studien undersökte forskare sambanden mellan tarmfloran och de små molekylerna i blodet.

- Tarmfloran är ett som ett komplicerat samhälle i sig och vi har precis börjat förstå hur den mänskliga värden och bakteriesamhället påverkar varandra. Våra resultat visar på en stark koppling mellan vissa tarmbakterier och små ämnen i blodet, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet, en av de ledande författarna till studien.

Forskargruppen tror att resultaten kan vara till nytta för andra forskare och har därför valt att publicera alla samband som en onlinekatalog med SciLife Data Center i Uppsala som värd (https:// gutsyatlas.serve.scilifelab.se).

- Det stora antalet prover med data av hög kvalitet gjorde det möjligt för oss att identifiera många nya samband. Vi har därför valt att publicera alla våra resultat i en öppen onlineresurs som forskarvärlden kan använda för deras varierande behov, säger Koen Dekkers, huvudförfattare från Uppsala universitet.

Artikel: Koen F. Dekkers et al.; An online atlas of human plasma metabolite signatures of gut microbiome composition; Nature Communications. In press, DOI: 10.1038/s41467-022-33050-0, https://www.nature.com/articles/s41467-022-33050-0.

För mer information:

Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet. Mobil: 070-221 58 59, tove.fall@medsci.uu.se

Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi, Lunds universitets diabetescentrum, LUDC; Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Lunds universitet; 070-739 82 89; marju.orho-melander@med.lu.se

Fakta om Scapis: SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study) är en svensk befolkningsstudie som rekryterar och utreder hjärt- och lungstatus på 30 000 slumpvis utvalda kvinnor och män i åldern 50-64 år. Syftet är att kunna identifiera individuella risker för hjärtsjukdomar och förhindra dem innan de uppstår. Studien är ett samarbete mellan sex universitetssjukhus i Sverige och finansieras främst av Hjärt-Lungfonden. https://www.hjart-lungfonden.se/forskning/scapis/

Huvudfinansiär för Scapis-studien är Hjärt-Lungfonden med omfattande medfinansiering från Knut and Alice Wallenbergs stiftelse, Vinnova, Vetenskapsrådet, och de deltagande universiteten: Uppsala universitet; Umeå universitet; Linköpings universitet; Lunds universitet; Göteborgs universitet och Karolinska Institutet, samt universitetssjukhusen: Akademiska sjukhuset; Norrlands universitetssjukhus; Universitetssjukhuset i Linköping; Skånes universitetssjukhus; Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset. Finansiering för forskningsprojektet erhölls från Europeiska forskningsrådet (ERC); Vetenskapsrådet; Hjärt-Lungfonden; Göran Gustafssons stiftelse; Axel och Signe Lagermans stiftelse; Alf-avtalet; Novo Nordisk Fonden, Svenska Diabetesförbundet, Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF och Formas.