Statsvetenskapen 400 år i Uppsala

Den 1 oktober i år är det 400 år sedan Johan Skytte instiftade en professur i vältalighet och statskunskap. Syftet var att stärka statsförvaltningen med diplomater och statstjänstemän av hög kvalitet, som Stormaktssverige behövde för att behålla sin position i Europa. Den skytteanska professuren är världens äldsta fortfarande verksamma professorsstol i statskunskap. För att uppmärksamma 400-årsjubileet hålls den 1 oktober föreläsning och panelsamtal, med fokus på de stora politiska frågor som präglat både Johan Skyttes tid och vår egen.

- Europa var i krig när Johan Skytte donerade pengarna, och Sverige var en av kontinentens militära stormakter. Han var bekymrad över att samtidigt som Sverige vann militära strider hade inte landet de förutsättningar som krävdes inom statsförvaltningen. Landet behövde höja kunskapskvaliteten hos diplomater och skaffa tjänstemän som var utbildade i förhandling och vältalighet för att kunna behålla sina erövringar. Den skytteanska professuren i Uppsala skulle ändra på det, säger Michal Grahn, forskare i statsvetenskap vid Uppsala universitet och ansvarig för jubiléet.

I sitt donationsbrev 1622 uttryckte Johan Skytte att den nya professorsstolen skulle vara en i "Eloquentiae et Politices", latin för vältalighet och politik. Det här skedde tre århundraden innan statsvetenskapen växte fram som en självständig akademisk disciplin.

- Den inrättades redan innan upplysningen och Thomas Hobbes publicerade Leviathan, och långt innan John Locke, Immanuel Kant och Karl Marx, som i vår tid ses som stora politiska tänkare, säger Michal Grahn.

Johan Skytte-stolen anses vara världens äldsta, fortfarande aktiva professuren i statsvetenskap och har innehafts av en oavbruten rad av 21 professorer.

Under århundradena har en stark statsvetenskaplig institution utvecklats runt professuren. Den täcker alla underdiscipliner av statsvetenskap och är en av de mest erkända statsvetenskapliga institutionerna i norra Europa. Även den utmärkande byggnaden Skytteanum ingick i donationen. Den har under alla fyrahundra år inhyst statsvetenskaplig forskning och undervisning. Det pågår alltjämt verksamhet i huset och det är också här som den aktiva skytteanska professorn har sin tjänstebostad.

År 1994 instiftade den skytteanska stiftelsen – som förvaltar Johan Skyttes donation – det skytteanska priset i statsvetenskap för att ytterligare föreviga Johan Skyttes arv som en av de banbrytande mecenaterna för studier av politik. Priset, som belönar de viktigaste bidragen till statsvetenskap, har på kort tid erhållit ett högt anseende i internationella statsvetenskapliga kretsar och beskrivs ibland som den statsvetenskapliga motsvarigheten till Nobelpriset.

Under hela 2022 arrangeras gästföreläsningar, seminarier, symposier och närmast en jubileumsceremoni med kransnedläggning och föreläsning i universitetsaulan lördagen den 1 oktober.

Programmet den 1 oktober

The talented Mr. Skytte – A Tale of Education, Eloquence and Modernity - en föreläsning av Li Bennich-Björkman, sittande skytteansk professor i vältalighet och statskunskap, den 21:a i ordningen.

Political Science in Turbulent Times: A Conversation about Research and Its Frontiers. - en paneldiskussion med Li Bennich-Björkman, Skytteansk professor i vältalighet och statskunskap; Joakim Palme, professor vid statsvetenskapliga institutionen och de tre senaste pristagarna av det skytteanska priset i statskunskap: Peter J. Katzenstein, Cornell University (2020); David D. Laitin, Stanford University (2021) och Robert E. Goodin, Australian National University (2022).
https://www.statsvet.uu.se/jubileum/evenemangsdetalj/?eventId=72144

Mer om jubileet
https://www.statsvet.uu.se/jubileum/om-jubileet/

För mer information:

Michal Grahn, forskare i statsvetenskap vid Uppsala universitet och ansvarig för jubiléet,
michal.grahn@statsvet.uu.se, 018-471 57 25, 070-066 49 26