​Stora skillnader i personlighetsdrag mellan patienter med social ångest

Personer med social ångest har markant avvikande personlighetsdrag än andra. Känslomässig instabilitet och introversion är utmärkande drag. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Plos One.

– Social ångest verkar vara ett problem som är starkt sammanflätad med personligheten men som samtidigt visar stor variation, säger professor Tomas Furmark, professor vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet som har lett studien.

Forskare har sedan länge letat efter samband mellan personlighetsfaktorer och risken att utveckla psykiatriska sjukdomar. Inom vetenskapen beskrivs personlighet med hjälp av fem väletablerade dimensioner: neuroticism, det vill säga emotionell instabilitet, extraversion som handlar om hur utåtriktad man är, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet - de så kallade Big Five.

En studie från Uppsala universitet, nu publicerad i Plos One, visar att personligheten är starkt sammanflätad med diagnosen social ångest, även kallad social fobi.

I studien deltog 265 personer med diagnosen. De fyllde i omfattande personlighetsformulär, enligt NEO Personality Inventory (NEO-PI-R)-skalan samt Karolinska Scales of Personality (KSP), och jämfördes mot diagnosfria kontrollpersoner och även mot svenska normdata. Personerna med social ångest hade markant avvikande personlighetsdrag med framförallt hög neuroticism, det vill säga känslomässig instabilitet, och introversion, att man är introvert, inåtriktad.

Samtidigt visade studien att det fanns stor personlighetsmässig variation bland de ångestdrabbade individerna där tre personlighetgrupper kunde urskiljas, baserat på klusteranalys av Big Five personlighetsdimensionerna.

• Den första gruppen, med prototypisk social ångest, var både höggradigt ängsliga och introverta – vilket ofta ses som grundformen för social ångest. Men dessa individer utgjorde endast en tredjedel (33 procent) av patientgruppen
• Den andra gruppen (29 procent), med introvert-samvetsgrann social ångest var väldigt introverta men mer måttlig ängsliga och de hade också hög samvetsgrannhet.
• Den tredje och största gruppen (38 procent) med instabil-öppen social ångest, var ängsliga och känslosamma men nästintill normalextroverta personer som också visade hög grad av personlighetsmässig öppenhet jämfört mot normdata.

– Det är tänkbart att orsakerna till den sociala ångesten skiljer sig åt för de tre grupperna, till exempel när det gäller avvikelser i hjärnans signalämnen och genetiska faktorer. Det kan också vara så att de olika grupperna behöver olika behandlingsinsatser, men det behövs ytterligare studier för att klargöra om det spelar roll och i så fall vilken, säger Tomas Furmark.

Costache M E, et al (2020); Higher- and Lower-order Personality Traits and Cluster Subtypes in Social Anxiety Disorder, PLOS ONE (open access) PONE-D-19-29839R1,  https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0232187

För mer information

Tomas Furmark, professor vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet, e-post: tomas.furmark@psyk.uu.se, telefon: 018-471 2153, 073-683 34 87.

Sammanfattning av studien och metod:

Social ångest (social fobi) kan ta sig uttryck på många olika sätt, vilket kan medföra problem vid diagnostik. I denna studie undersökte vi personlighetsdrag hos ett stort urval av patienter (N = 265) som diagnostiserats med social ångest jämfört med friska kontroller (N = 164) med hjälp av den reviderade NEO Personality Inventory (NEO-PI-R) skalan samt Karolinska Scales of Personality (KSP). Dessutom identifierade vi subtyper av social ångest baserat på klusteranalys av NEO-PI-R Big Five personlighetsdimensionerna. Betydande gruppskillnader i personlighetsdrag mellan patienter och kontroller noterades på alla Big Five-dimensioner utom agreeableness (vänlighet).

Gruppskillnader noterades vidare på de flesta underfasetterna av NEO-PI-R och nästan alla KSP-variabler. En logistisk regressionsanalys visade emellertid att endast neuroticism och extraversion kvarstod som oberoende prediktorer för patient/kontrollgrupp när man kontrollerade för effekterna av de andra Big Five-dimensionerna. Dessutom visade endast neuroticism och extraversion stora effektstorlekar när ångestpatienterna jämfördes med svenska normdata för NEO-PI-R.

En tvåstegs-klusteranalys resulterade i att tre separata kluster av social ångest kunde identifieras – dessa benämndes som Prototypisk (33%), Introvert-Samvetsgrann (29%) och Instabil-Öppen (38%). Individer i det prototypiska klustret visade de största avvikelserna på Big Five-dimensioner och profilanalyser visade vidare att dessa individer var svårast drabbade när det gäller graden av social ångest, självskattad rädsla vid tal inför grupp, traitångest och ångestrelaterade KSP-variabler.

Ytterligare studier behövs för att klargöra om personlighetstyperna vid social ångest skiljer sig åt gällande orsaksfaktorer och behandlingsrekommendationer. Men de nuvarande resultaten tyder på en betydande heterogenitet när det gäller personligheten hos socialt ängsliga individer och understryker att social ångest är ett mångdimensionellt problem.

Tidigare forskning (urval)

Ångest syns på bilder av hjärnan (2019) https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=12586&typ=artikel&lang=sv

Positiva förväntningar ger bättre effekt av ångestdämpande läkemedel (2017) https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=9394&typ=artikel

Hur fungerar hjärnans kemi vid blyghet? (intervju 2017) https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=9658&typ=artikel&lang=sv