Stor investering ger ny fart åt mikroteknikforskning för rymden

VINNOVA och Rymdstyrelsen investerar stort i forskning och utveckling av nydanande rymdteknik vid Uppsala universitets Ångströmlaboratorium. Det handlar om en tre- till femårig satsning på extremt miniatyriserade delsystem för rymdtillämpningar. Verksamheten vid Ångström Space Technology Centre, ÅSTC, vid Ångströmlaboratoriet sysslar med mycket avancerad och mångfacetterad mikroteknik med rötterna i halvledartekniken. Tekniken har fått stor användning i vitt spridda sammanhang. Till skillnad från mikroelektroniken som oftast bara flyttar elektriska pulser, eller ettor och nollor, kan man med den bredare mikrotekniken bygga hela instrument och maskiner med storleken hos ett knappnålshuvud. Vanligen når dock dessa små instrument upp i millimeter- eller centimeterstorlek – och består av alla tänkbara material. - Idag används allt från kisel och aluminium till diamant och silikongummi och vi samarbetar över nästan alla ingenjörsmässiga eller naturvetenskapliga områden. Ofta konstrueras komponenterna med en noggrannhet som mäts i miljondelar eller tusendelar av en millimeter, säger Greger Thornell, som gläds åt att nu få leda verksamheten vid ÅSTC. ÅSTC startades för sju år sedan av professorerna Lars Stenmark och Jan-Åke Schweitz med engagerat stöd från rektor. Tillsammans med doktorander och ingenjörer lyckades de ge avdelningen ett världsrykte och uppmärksamhet från NASAs utvecklingscentrum JPL (Jet Propulsion Laboratory). Ett exempel på lyckade projekt är utvecklingen av millimeterstora raketmotorer för precisionsriktning av portföljstora satelliter. I motorernas utloppskanal, smalare än ett hårstrå, placerades spiralformade glödtrådar för att ge framdrivningsgasen en extra skjuts och därmed bättre hushållning med bränslet. Därefter gick ÅSTC igenom en period av växtvärk och sedan utarmning då flertalet doktorander disputerade och fyra utvecklingsbolag knoppades av. Generaldirektörerna vid VINNOVA och Rymdstyrelsen insåg den strategiska betydelsen i centrets forskning, och beslöt därför förra året att investera i en återuppbyggnad av verksamheten. Idag har en akademisk kärngrupp etablerats och flera nya spännande forskningsprojekt har startats. Bland annat studerar man hur mikroraketernas prestanda ska kunna förbättras ytterligare, hur små och ytterst känsliga magnetfältssensorer ska utformas och hur små satelliter ska kunna kommunicera snabbt och tillförlitligt under formationsflygningar. - Området är mycket intressant och man har i Uppsala visat att Sverige ligger i framkanten vad gäller de mikrosystem för rymdtillämpningar som har sitt ursprung i ÅSTC, säger Christer Nilsson, Rymdstyrelsen. - Vi har varit med från starten och är stolta över att ha kunnat bidra med resurser för denna utveckling. Om allt går enligt planerna kommer vi på Rymdstyrelsen att fortsätta vårt engagemang inom detta teknikområde och förhoppningsvis lägga grunden för ett i framtiden framgångsrikt svenskt industrisegment. VINNOVA:s intresse för ÅSTC ligger huvudsakligen i potentialen för en svensk industri baserad på ny teknologi. - Och då avser vi inte bara rymdtillämpningar utan också andra användningsområden som kan bli aktuella för miniatyrisering, säger Kaj Klarin, som uppskattar det goda samarbetet med Rymdstyrelsen. Kontaktpersoner: Greger Thornell, forskningsledare vid ÅSTC, mobil: 018-471 71 26, e-post: Greger.Thornell@angstrom.uu.se