Uppsalaforskare avslöjar okänd celldelningsmekanism

En helt ny celldelningsmekanism har upptäckts hos en liten organism som helst lever i 80-gradig syra. Detta kan leda till ökad förståelse av mycket viktiga processer i människans celler, liksom av livets olika utvecklingsgrenar under evolutionen. Studien publiceras i denna veckas nätupplaga av den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.

Forskargruppen vid Uppsala universitets avdelning för molekylär evolution vid Evolutionsbiologiskt Centrum (EBC) har i den aktuella studien identifierat ett helt nytt celldelningsmaskineri. Upptäckten är gjord i Sulfolobus acidocaldarius, en mikroorganism tillhörande livets tredje utvecklingslinje, arkéerna, som ursprungligen isolerades från varma källor i nationalparken Yellowstone i Wyoming, USA. De extrema livsbetingelserna, där cellerna växer optimalt i het syra vid 80ºC, innebär att de inte bara är intressanta på grund av sin unika biologi.

- De är även mycket spännande som modellsystem i teorier för hur livet en gång kan ha uppkommit i varma miljöer under jordens tidiga utveckling, liksom i sökandet efter liv på andra planeter som uppvisar extrema miljöer, förklarar professor Rolf Bernander, som lett studien i samarbete med kollegorna Ann-Christin Lindås, Erik Karlsson, Maria Lindgren och Thijs Ettema.

De har identifierat tre gener som aktiveras strax innan en cell börjar dela sig. Proteinerna som uttrycks från dessa gener bildar ett skarpt band mitt i cellen inför delningen, mellan kromosomerna, och snörper sedan av cellen på mitten så att två nya dotterceller uppstår.

- Detta är första gången på decennier som en helt ny celldelningsmekanism har upptäckts, och de ingående komponenterna uppvisar ingen likhet med tidigare kända celldelningsproteiner, säger Rolf Bernander.

Två av genprodukterna liknar i stället så kallade ESCRT-proteiner som används av celler med cellkärna, eukaryoter, för bildning av membranblåsor inne i cellen, samt för avknoppning av olika virus, exempelvis HIV, från cellytan. Förutom insikterna i den unika biologi som karakteriserar dessa speciella organismer har resultaten därför också betydelse för förståelsen av centrala processer i celler hos människa och andra högre organismer, samt för evolutionära jämförelser mellan livets olika utvecklingsgrenar.

Mer information finns på PNAS webbplats.

För mer information, kontakta professor Rolf Bernander, tel: 018-471 46 98, rolf.bernander@ebc.uu.se