Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Samarbete med Indien ska ge nanoteknologin nya verktyg

    En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet ska leda ett samarbetsprojekt mellan EU och Indien inom teoretisk materialvetenskap. Målet att hitta nya material för tillämpningar inom nanoteknologi.

  • Universitetens roll under nazitiden diskuteras

    Vilken roll spelade universiteten för Sveriges förhållande till nazismen och Nazityskland och vilka blev konsekvenserna på lång sikt? Uppsala universitet tar initiativet till en öppen diskussion om detta än idag brännande ämne. Deltar gör sex personer med bred kompetens under ledning av Arne Ruth, tidigare chefredaktör på Dagens nyheter.

  • Konferens: Enzymfamilj med stor potential inom biotekniken

    I nästa vecka samlas över hundra forskare i Uppsala till en internationell konferens om proteinforskning. Det handlar om glutationtransferaser - en familj enzymer som främst är känd för att oskadliggöra giftiga ämnen i kroppens celler. Detta forskningsområde är högintressant såväl inom läkemedelsindustrin och biotekniken som inom grundforskningen.

  • Stipendier stärker samarbete med Oxford

    Nu har 2009 års Oxfordstipendiater utsetts vid Uppsala universitet. Stipendierna går till två doktorander i historia och är en del av ett nytt, omfattande forsknings- och utbildningssamarbete med det anrika University of Oxford i ämnena historia, ekonomisk historia och utbildningshistoria.

  • The genetics of the white horse unravelled

    The white horse is an icon for dignity which has had a huge impact on human culture across the world. An international team led by researchers at Uppsala University has now identified the mutation causing this spectacular trait and show that white horses carry an identical mutation that can be traced back to a common ancestor that lived thousands of years ago.

  • Den vita hästens genetik avslöjad

    Den vita hästen är en ikon för upphöjelse och värdighet som haft en enorm kulturell betydelse över hela världen. Forskare vid Uppsala universitet och SLU kan nu visa att vita hästar bär en specifik mutation som uppkom för tusentals år sedan. Detta anlag ökar också risken för melanom, vilket gör rönen medicinskt mycket intressanta. Studien publiceras idag i nätupplagan av Nature Genetics.

  • Forskare i molekylärgenetik får Uppsalas Fernströmpris

    Mats Nilsson får Uppsala universitets Fernströmpris. Nilsson får priset för sitt arbete med att utveckla nya tekniker för att studera sjukdomar på molekylär nivå. - Det känns otroligt roligt att få detta erkännande av min forskning. Jag hoppas att fler får upp ögonen för det här spännande forskningsfältet i och med priset, säger han.

  • Mångsidigt protein får blodet att både rinna och koagulera

    Protein-C-hämmaren är ett protein som finns i många varianter och kan ha rakt motsatta effekter i olika sammanhang. Det kan hämma både de enzym som får blodet att koagulera och de som förhindrar koagulering, och kan därför spela en viktig roll för medicinska behandlingar. En grupp Uppsalaforskare har studerat proteinet närmare, och resultaten publiceras idag i The Journal of Biological Chemistry.

  • New discovery a step towards better diabetes treatment

    In today's issue of the prestigious journal Cell Metabolism Uppsala scientists are presenting new findings that shed light on the processes that determine the release of the blood sugar-lowering hormone insulin. The discovery is based on the development of image analysis methods that make possible the detailed study of events immediately inside the plasma membrane of the insulin-secreting cells.

  • Ny upptäckt ett steg mot bättre diabetesbehandling

    Uppsalaforskare presenterar i dagens nummer av den ansedda tidskriften Cell Metabolism nya rön, som kastar ljus över de processer som styr frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin. Upptäckten bygger på utveckling av nya bildanalysmetoder som möjliggör detaljstudier av skeenden alldeles innanför membranet på de insulinfrisättande cellerna.

  • De första "skaldjuren" satt fast på havsbottnen

    De första skaldjuren levde fastsittande på havsbottnen, med ett fjälliknande skal som endast delvis täckte mjukdelarna. Ur dessa kan dagens musslor och andra tvåskaliga djur ha utvecklats, visar nya studier av Uppsalaforskare. Resultaten finns publicerade i det senaste numret av den brittiska tidskriften Biology Letters, och i en tidigare artikel i den amerikanska tidskriften Geology.

  • Viktig länk funnen i vattendjurens väg upp på land

    Nya unikt bevarade fossil från Lettland berättar om en av de avgörande händelserna i vår egen evolutionära historia, när våra förfäder lämnade vattnet och tog steget upp på land. Uppsalaforskare har tillsammans med internationella kolleger rekonstruerat delar av djuret och förklarar dess utveckling i det senaste numret av tidskriften Nature.

Visa mer