Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Analys med helgenomssekvensering sållar fram mer exakta biomarkörer

    En ny studie från Uppsala universitet visar att helgenomssekvensering bidrar till att öka exaktheten i genetiska studier, vilket i sin tur kan ge bättre förståelse för hur biomarkörer kan användas för att upptäcka sjukdomar. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.

  • Ny metod tar analys av genetiska bibliotek till nya nivåer

    Uppsalaforskare har utvecklat en ny metod för att undersöka dynamiska förlopp i stora genetiska bibliotek. Genom att applicera metoden på cellcykelreglering kan de bidra de till en tydligare bild av den gäckande kontrollmekanismen. Studien är publicerad i tidskriften Nature Methods.

  • En genetisk dragkamp mellan könen skapar variation

    Hos arter med sexuell reproduktion finns inte två individer som är exakt lika och forskare har länge kämpat med att förstå varför det finns så mycket genetisk variation. Ett team av forskare från Uppsala universitet visar nu att en genetisk dragkamp mellan könen upprätthåller variation, i en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.

  • Stor skillnad i koldioxidavtryck mellan olika inhalatorer

    ​I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet jämfört koldioxidavtrycket från två sorters inhalatorer som används vid behandling av astma och KOL: pulverinhalatorer och sprayer som innehåller drivgas. Resultaten visar att koldioxidavtrycket är 20 gånger större om man behandlar med spray än om man använder pulverinhalator.

  • ​Hur är medvetandet kopplat till hjärnan?

    Oavsett om vi är medvetna eller inte, hjärnan fungerar på samma sätt ändå. Nu när vi vet detta, hur ska vi då förhålla oss till medvetslösa patienter? Vad betyder det att vara ”vid medvetande”? Och hur är vårt medvetande kopplat till vår fysiska hjärna? Michele Farisco, är tidigare docent i moralfilosofi och har nu doktorerat i neuroetik vid Uppsala universitet.

  • Uppsala universitet: 3.5 miljarder till forskning behövs för Sverige och framtiden

    En rejäl satsning på forskning och forskningsinfrastruktur krävs om Sverige ska fortsätta vara en ledande kunskapsnation som bidrar till utveckling och en hållbar värld. Och politiken bör utformas så att kvalitet gynnas och lärosätenas handlingsfrihet garanteras. Detta framhåller Uppsala universitets i ett inspel till regeringens kommande forskningspolitik.

  • Ingen ökad risk för cancer efter proteskirurgi

    På EU-nivå pågår en diskussion om att klassa kobolt, som ingår i ortopediska inplantat, som potentiellt cancerframkallande. En forskargrupp vid Uppsala universitet har använt flera olika rikstäckande register för att undersöka om det finns något samband mellan cancer och höftproteser. I en ny studie konstaterar de att det inte finns någon generell ökad risk för cancer efter proteskirurgi.

  • Nyupptäckt fyrfotadjur lämnade kanske aldrig vattnet

    Mycket välbevarade fossil från Ryssland kastar ett nytt, och lite förvånande, ljus över de allra tidigaste fyrfotadjuren, tetrapoderna. Upptäckten av den nya arten, Parmastega, presenteras av Uppsalaforskare i tidskriften Nature.

  • Så bildades svenska mineraliseringar rika på sällsynta jordartsmetaller

    Mycket av dagens moderna teknik kräver sällsynta jordartsmetaller och en nyckel till att hitta mer är att förstå hur de kan koncentreras i jordskorpan. Genom Bergslagen går ett stråk med anrikningar av sällsynta jordartsmetaller av så kallad ”Bastnästyp” och i en ny studie visar forskare från Uppsala universitet och Sveriges geologiska undersökning (SGU) hur denna typ av malmer en gång bildades.

  • ​Liten påverkan av e-journaler inom cancervård

    Läkare och sköterskor verksamma inom området blod- och tumörsjukdomar uppfattar att e-tjänsten Journalen på nätet har haft små effekter på arbetet. Det visar resultat från en enkätstudie utförd på Akademiska sjukhuset i Uppsala som publiceras i tidskriften Health Informatics Journal.

Visa mer