När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen blir viktiga tecknare av svenska alternativserier. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar forskaren på seriernas betydelse som samtidsdokument.
Vätgas och metanol för exempelvis bränsleceller eller som råmaterial i kemisk industri skulle kunna produceras mer hållbart med hjälp av solljus visar en ny studie från Uppsala universitet. Där har forskare utvecklat ett nytt beläggningsmaterial för halvledare vilket kan öppna upp för nya möjligheter att framställa bränslen i processer som kombinerar direkt solljus med el.
Ett stort internationellt konsortium har sekvenserat arvsmassan hos 130 däggdjur och analyserat dessa tillsammans med 110 redan sekvenserade djur för att förstå exakt vilka platser i dna:t som har en viktig funktion. Den nya informationen kan hjälpa både forskning kring sjukdomsmutationer hos människa och forskning om hur man bäst bevarar utrotningshotade djurarter.
Hur kan man mäta stress hos djur? Forskare från bland annat Uppsala universitet har nu funnit att så kallade epigenetiska markörer skulle kunna användas för att upptäcka långvarig stress hos kommersiellt uppfödda kycklingar. Det här kan på sikt leda till förbättrade förhållanden inom djuruppfödningen. Studien har publicerats i tidskriften Frontiers in Genetics.
Skandinaviska vargar härstammar från Finland och Ryssland, och till skillnad mot många andra av Europas vargstammar saknar de tydlig inblandning av hund. Individer har också vandrat in och ut ur Skandinavien. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet där hela arvsmassan hos över tvåhundra vargar kartlagts. Studien har publicerats i tidskriften Evolutionary Applications.
Arbetsmiljön har påverkats både positivt och negativt för de sjuksköterskor på 1177 Vårdguiden som har kontakt med patienter via chatt istället för telefon. På plussidan finns att tidspressen är mindre, och en lugnare känslomässig arbetsmiljö. På minussidan att chatta med många patienter parallellt utan att veta när patienterna väljer att svara.
När och hur uppstod de första djuren? Det har vetenskapen länge försökt besvara. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med kollegor i Danmark hittat embryoliknande mikrofossil från Grönland som är uppemot 570 miljoner år gamla. Fyndet visar att organismer av den här typen fanns spridda över hela den dåtida världen. Studien är publicerad i Communications Biology.
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Forskare vid Uppsala universitet kan nu visa på molekylär nivå att det är i venernas celler som förändringarna uppkommer. Det här ger ny kunskap om sjukdomen vilket skapar möjligheter för att utveckla bättre behandlingar för patienter. Studien har publicerats i tidskriften eLife.
Hur upptäcker man nya livsformer som inte går att se? Forskare vid Uppsala universitet har genom en ny metod, som går ut på att söka efter dna i jordprover, avslöjat existensen av två hittills okända, men mycket vanligt förekommande svamparter. De tros fylla en viktig funktion i ekosystemet, men exakt vilken roll de har är ännu inte klarlagt. Studien har publicerats i tidskriften IMA Fungus.
I Alzheimers sjukdom klumpar ett protein ihop sig i hjärnan och gör att de drabbade tappar minnet. I en nypublicerad artikel beskriver en forskningsgrupp vid Uppsala universitet en ny behandlingsmetod som ökar kroppens egen nedbrytning av byggstenarna som leder till att proteinet klumpar ihop sig.
Stora skillnader mellan ebb och flod för runt 400 miljoner år sedan kan ha startat utvecklingen av benfiskar och landlevande ryggradsdjur. Den teorin får nu stöd av forskare i Storbritannien och vid Uppsala universitet som för första gången använt etablerade matematiska modeller för att simulera tidvatten på jorden under den här perioden. Studien är publicerad i Proceedings of the Royal Society A.
Med så kallad in situ-sekvensering är det möjligt att skapa mikroskopibilder av genaktivitet direkt i vävnad. För att lättare kunna tolka den stora mängd information som då fås har forskare vid Uppsala universitet nu utvecklat en helt ny bildanalysmetod, baserad på AI-algoritmer för nätverksanalys som ursprungligen togs fram för att förstå sociala nätverk.
