När atlantsillen för många tusen år sen koloniserade Östersjön behövde den anpassa sig till bräckt vatten. Gener som är viktiga för funktionen av spermier, ägg och embryon har spelat en central roll i anpassningen. Mutationer i fyra specifika gener har varit särskilt betydelsefulla. Det visar en ny kartläggning av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i PNAS.
Krisberedskspsplaner i grundskolor innehåller checklistor för vad skolan ska göra vid ett dödsfall, liksom rutiner för minnesstunder och andra ceremonier. Däremot är beskrivningarna av psykosocialt stöd ofta begränsade, otydliga eller helt frånvarande, särskilt när det gäller hur skolan ska följa upp och stödja elever över tid, visar en ny studie, gjord på 45 grundskolor, runt om i Sverige.
Biomarkörer i blodet skulle kunna användas för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer, lungcancer och äggstockscancer. En ny studie från Uppsala universitet visar att prestandan för sådana biomarkörer är likvärdig eller bättre än etablerade tester och skulle kunna utvecklas för att användas kliniskt.
Professor Yair Lipshitz vid Tel Aviv University blir den förste innehavaren av Torsten Söderbergs professur i judiskt tänkande vid Uppsala universitet. Nu finns professurer inom alla de tre stora monoteistiska världsreligionerna i Uppsala. Han kommer att leda uppbyggnaden av inriktningen judiska studier vid universitetet och därmed stärka religionsforskningen både i Uppsala och i landet i övrigt.
Med hjälp av datorsimulatorer går det att få bättre förståelse för flyktingars situation. Det visar en ny studie där 148 tonåringar har fått slumpmässiga flyktvägar, med olika start- och slutdestinationer. Längs vägen stötte de på oförutsägbara händelser som påverkade resan. Erfarenheter från spelet gjorde att synen på migration delvis förändrades.
Forskare har hittat en ny art lövsångare i Japan. Det är izusångaren som visat sig inte vara en art utan två: izusångare och tokarasångare. Det är inte utseendet som i första hand visar att det rör sig om två arter, utan det är dna-analyser och sång. Fåglarna lever i små populationer i små ögrupper och forskarna vill att de klassas som sårbara.
Behandling med antibiotika kan påverka sammansättningen av bakterierna som lever i tarmen, den så kallade tarmfloran, under lång tid. En ny studie visar att vissa typer av antibiotika kan kopplas till förändringar i tarmfloran i upp till fyra till åtta år efter behandlingen. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine.
Ove Öhman är eftertraktad mentor för startupföretag och stöttar många yngre framgångsrika forskare och bolagsägare. Han har själv, med inspiration av cd-skivans konstruktion, skapat högprecisa analysverktyg som kan användas för bland annat proteinanalys och snabba bakterietester. Nu får han Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris.
Forskare har upptäckt att allvarliga hjärntumörer hos barn, som till synes är helt olika, uppstår från samma typ av cell. Celltypen kan ge upphov till tumörer i tallkottkörteln, näthinnan och lillhjärnan. Att man nu vet att tumörerna är besläktade kan göra det möjligt att behandla dem på liknande sätt.
Att få se en svensk flagga, även om den bara framträder subtilt, kan leda till att man tycker mindre illa om sina politiska motståndare. Det visar en experimentstudie där vissa deltagare fick se en bild på svenska flaggan innan de svarade på frågor om nationell identitet.
En ny avhandling i teologi belyser en grupp klimataktivister som menar att religiös tro och världens lidande inte kan hållas isär. Studien bygger på intervjuer i Sverige och Sydafrika och visar hur religiös tro kan komplettera klimatvetenskapen. Medan vetenskapen ofta väcker klimatångest och framtidsoro, erbjuder andlighet och tro hopp, mening och motivation till fortsatt handling.
Personer som arbetar natt har en högre risk att drabbas av kranskärlssjukdom som är en typ av hjärtsjukdom. En ny studie tyder på att ett högre fiberintag kan bidra till att minska denna risk. Studien omfattade över 220 000 vuxna i Storbritannien och publiceras i European Journal of Epidemiology.
Fler fall av kolorektalcancer upptäcks i ett tidigt skede efter screening. Det visar ny forskning som bygger på data från 278 000 60-åringar, vilka slumpmässigt fick genomgå en av två undersökningar eller ingen screening alls. Studien, som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Karolinska institutet, har publicerats i Nature Medicine.
I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet kartlagt släktskapet i fyra gravar från en 5 500 år gammal jägar-samlarkultur vid Ajvide på Gotland. Dna-analyserna tyder på att befolkningen hade god kännedom om släktlinjer och att relationer bortom den närmsta familjen spelade en viktig roll.
15 år efter att IceCube färdigställdes har det skett en omfattande uppgradering där svenska forskare haft en väsentlig roll. Uppgraderingen förväntas leda till nya upptäckter inom neutrinoastronomi och partikelfysik.
Forskare har i en ny studie tagit fram sju tydliga roller som generativ AI kan ha när det gäller information. I en ny studie beskriver de både positiva och negativa roller och dess styrkor, svagheter, möjligheter och risker. AI kan motverka desinformation, men den kan också förstärka problemet genom övertygande och svårupptäckt manipulation, som snabbt kan kopieras och spridas i stor skala.
två nya studier gjorda på 28 000 personer kan forskare visa att genvarianter i elva områden av människans arvsmassa tydligt påverkar vilka bakterier som finns i tarmen och vad de gör där. Tidigare har man bara känt till två områden. Vissa av de nya genvarianterna kan kopplas till ökad risk för glutenintolerans, hemorrojder och hjärt-kärlsjukdomar.
Personer som drabbats av traumatisk hjärnskada har en ökad risk för sjukfrånvaro som kan återkomma flera år efter skadetillfället, oavsett hur allvarlig skadan är. Det visar en ny nationell registerstudie från Uppsala universitet i samarbete med KI, som baserats på nära 100 000 personer med traumatisk hjärnskada.
Generella varningar räcker inte längre när extremväder, bränder och översvämningar blir allt vanligare. Forskare vid Uppsala universitet i samarbete med bland andra SMHI efterlyser nu en ändring – från massutskick till personligt anpassade varningar som faktiskt får människor att agera.
Under de senaste två decennierna har antalet patienter som diagnostiseras med hjärtmuskelsjukdomar, så kallade kardiomyopatier ökat markant. Det visar en ny studie som kartlagt samtliga fall av kardiomyopati i Sverige. Även om det skett en ökning, är det fortfarande osäkert om det beror på att fler drabbas av hjärtmuskelsjukdom eller på att vården blivit bättre på att ställa diagnos.
