Forskare har hittat en ny art lövsångare i Japan. Det är izusångaren som visat sig inte vara en art utan två: izusångare och tokarasångare. Det är inte utseendet som i första hand visar att det rör sig om två arter, utan det är dna-analyser och sång. Fåglarna lever i små populationer i små ögrupper och forskarna vill att de klassas som sårbara.
Nu finns det en enda lista med världens alla fågelarter. I den nya AviList finns 10 980 levande arter och 151 utdöda arter. Listan är en sammanslagning av fyra tidigare listor och har justerat över 1 000 felaktigheter och skillnader dem emellan.
Forskare från Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt nya arter av lärkor i Afrika söder om Sahara. Genom att analysera DNA från museiexemplar som var över 100 år gamla har de fastställt släktskapsförhållandena mellan fem närbesläktade arter. Resultaten visar på en större komplexitet än tidigare antaganden och föreslår att de två arterna delas upp i sju.
Den svenska rödhaken har sina närmaste släktingar i tropiska Afrika och är inte alls nära släkt med den japanska näktergalen, trots att de utseendemässigt är mycket lika. Det visar en ny kartläggning av fågelfamiljen flugsnappare, som rödhaken tillhör. Kartläggningen täcker 92 procent av världens över 300 arter flugsnappare, berättar Per Alström.
De mest framträdande skillnaderna i fjäderdräkten mellan två underarter av sädesärlor bestäms av gener i endast två små regioner i arvsmassan. Det visar forskare från Uppsala universitet och University of Colorado Boulder i USA i en omfattande studie av två underarter av sädesärlor, som publiceras i tidskriften Nature Communications.
1) Det kan finnas fler olika arter av talgoxar än vad man hittills har trott. Nu har fem huvudgrupper av denna småfågel identifierats, till skillnad från de tre grupper som vetenskapen har räknat med fram till nu. 2) Dvärg- och sandlärkorna bör betraktas som fyra olika arter istället för 2-3. Det föreslår forskare som har analyserat DNA från 130 dvärglärkor och den närstående sandlärkan.
Ett internationellt forskarteam med medverkan från Uppsala universitet och SLU har för första gången rekonstruerat livets träd för alla världens cirka 140 tättingfamiljer. Tättingarna omfattar fler än 6000 arter och utgör den i särklass största fågelgruppen. Till tättingar räknas alla ”småfåglar”, såsom mesar, trastar och finkar, liksom kråkfåglar.
Fågeln blå kortvinge (Brachypteryx montana) har hittills betraktats som en art. Nu har en internationell forskargrupp, ledd från Uppsala universitet, studerat de kontinentala och taiwanesiska populationerna och upptäckt att de tre underarter som finns i de områdena, i själva verket är tre helt olika arter.
Fnittertrastar, timalior, glasögonfåglar och sylvior hamnade på olika grenar på fåglarnas livsträd redan för 18-20 miljoner år sedan. Det visar ny forskning av en internationell forskargrupp från Sverige, Kina, Danmark, Schweiz och USA. I sina studier har forskarna analyserat DNA från över 400 arter av bland annat fnittertrastarna.
Forskare vid Uppsala universitet och Kinesiska vetenskapsakademin i Beijing har sammanställt alla fakta som finns om den mycket ovanliga rosthättade näktergalen. Sedan den upptäcktes 1905 har den bara setts ett fåtal gånger. Nu hoppas forskarna på att utbredningen är större än vad de hittills har trott.
Himalayatrast är namnet på en helt ny fågelart som har upptäckts av en internationell forskningsgrupp ledd av uppsalaprofessorn Per Alström, Uppsala universitet och SLU. Det som forskare tidigare trott var en fågelart – bergtrasten – är i själva verket tre: alptrast, sichuantrast och den nya himalayatrasten.
