Gå direkt till innehåll
En liten fågel med blått huvud och bröst med bruna stjärtfjädrar som är dubbelt så långa som fågeln
Afrikansk paradismonark, Zimbabwe. Foto: Per Alström

Pressmeddelande -

En komplett fågellista för hela världen

Nu finns det en enda lista med världens alla fågelarter. I den nya AviList finns 10 980 levande arter och 151 utdöda arter. Listan är en sammanslagning av fyra tidigare listor och har justerat över 1 000 felaktigheter och skillnader dem emellan.

- Det här innebär att den förvirring som tidigare rått på grund av att det funnit fyra olika, delvis motstridiga, listor över världens fågelarter nu kan förpassas till historien. Detta gynnar inte bara alla som på något vis arbetar med eller är intresserade av fåglar utan i förlängningen även fåglarna, eftersom denna lista kommer att vara betydelsefull för lagstiftning och fågelskydd, säger Per Alström, forskare vid Uppsala universitet, expert på taxonomi, systematik och evolution hos fåglar, som varit med i den internationella kommitté som har tagit fram den samordnade listan.

Arbete sen 2016

Arbetet med AviList har pågått sedan 2016 och har bedrivits i ett stort samarbete med flera institutioner. Som utgångspunkt har fyra olika listor över världens fågelarter använts. Dessa har skilt sig åt i över 1 000 fall, och kommitténs arbete har gått ut på att bedöma samtliga dessa motstridiga uppgifter. Skillnaderna mellan de olika listorna har handlat om huruvida en viss population skall betraktas som en art eller en underart, eller vilket släktnamn som ska gälla för en viss art.

Sammanlagt innefattar den 10 980 nu levande fågelarter och 151 fågelarter som har dött ut under 1500-talet och senare.

Fortlöpande uppdatering

Målsättningen med AviList är att den ska vara en grund för forskare, fågelskådare, lagstiftare, naturvårdare och andra som behöver ha tillgång till en korrekt auktoritativ sammanställning över världens fågelarter.

- Avilist kommer att uppdateras regelbundet eftersom ny forskning, i synnerhet med hjälp av DNA-teknik, kommer att kräva ytterligare revisioner, säger Per Alström.

Till AviList

För mer information:

Per Alström, Institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet
e-post: per.alstrom@ebc.uu.se, mobil: 070-454 69 65

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Regioner


Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Nya lärkor avslöjade i Afrika

    Forskare från Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt nya arter av lärkor i Afrika söder om Sahara. Genom att analysera DNA från museiexemplar som var över 100 år gamla har de fastställt släktskapsförhållandena mellan fem närbesläktade arter. Resultaten visar på en större komplexitet än tidigare antaganden och föreslår att de två arterna delas upp i sju.

  • Flugsnapparnas släktträd kartlagt

    Den svenska rödhaken har sina närmaste släktingar i tropiska Afrika och är inte alls nära släkt med den japanska näktergalen, trots att de utseendemässigt är mycket lika. Det visar en ny kartläggning av fågelfamiljen flugsnappare, som rödhaken tillhör. Kartläggningen täcker 92 procent av världens över 300 arter flugsnappare, berättar Per Alström.

  • Forskare presenterar nytt släktträd för alla världens småfågelsfamiljer

    Ett internationellt forskarteam med medverkan från Uppsala universitet och SLU har för första gången rekonstruerat livets träd för alla världens cirka 140 tättingfamiljer. Tättingarna omfattar fler än 6000 arter och utgör den i särklass största fågelgruppen. Till tättingar räknas alla ”småfåglar”, såsom mesar, trastar och finkar, liksom kråkfåglar.

  • ​”Babblers” skiljdes åt för 18-20 miljoner år sedan

    Fnittertrastar, timalior, glasögonfåglar och sylvior hamnade på olika grenar på fåglarnas livsträd redan för 18-20 miljoner år sedan. Det visar ny forskning av en internationell forskargrupp från Sverige, Kina, Danmark, Schweiz och USA. I sina studier har forskarna analyserat DNA från över 400 arter av bland annat fnittertrastarna.